Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Rune B Nilsson: Alla barn behöver trygghet

Debatt

Nalle i all ära men... Barn behöver en miljö som ger dem känslan av att fysisk och emotionell trygghet existerar, skriver Rune B Nilsson.foto: scanpix

Under rubriken Bättre men svårt att agera tidigt undrar ledarskribenten Agneta Lokrantz i sin krönika i lördags om samhället kunde förebygga att barn mår dåligt innan problemen uppstår. Svaret är ja. De senaste decennierna har det gjorts ”mätningar” av hur barn mår. Detta mående är relaterat till hur trygga deras första år i livet har varit. Teoretiskt finns alltså möjligheter till en förändring

Jag tycker också att vi har för många ungdomar och vuxna med psykiska problem av olika slag. Ofta med både mord och självmord som resultat. Men det finns en massiv forskning som gjorts på området.

Föregångaren inom området ”påverkan på barns psykiska hälsa”, den brittiske barnpsykiatern, psykoanalytikern John Bowlby skriver i boken En trygg bas: ”Mot sin förälder intar en misshandlad två-treåring ofta en påfallande attityd av frusen vaksamhet, spänt uppmärksam på vad som kan tänkas ske. Men en del visar också en ovanlig känslighet för sina föräldrars behov. Det finns faktiskt goda skäl att tro att en del barn tidigt lär sig att det går att blidka en störd och potentiellt våldsam mor genom att ständigt ge akt på vad hon vill.”

Barnen blir alltså det mamman förväntades bli mot barnet – en trygg bas.

Under de senaste decennierna har det som till en början kallades anknytnings-teorin gett som resultat att Bowlby och hans kolleger kunnat konstatera att nyfödda barn har vad som kom att kallas ”bindningsbeteende” – en ”drift” som härstammar från vårt djurstadium. Se till exempel hur apbarn efter födseln automatiskt klänger på sin mamma. Människobarnet söker också automatiskt efter en person - ”bindningspersonen”. Men det saknar förmåga använda sig av sin kropp och kan inte klänga sig fast.

Med hjälp av iakttagelser och intervjuer – som gjordes (på samma barn under mycket lång tid) – kunde man finna tre olika kategorier barn – A,B och C. Barn enligt kategori B var de som kände trygghet och kunde utvecklas och blomstra som människor. Barn enligt A och C kunde man konstatera fick olika typer av psykiska problem. En del allvarliga, en del mindre allvarliga. Gemensamt för dessa två typer barn var att de inte hade någon som de kände att de kunde vända sig till för att få trygghet. Vårdarna hade sannolikt inte heller någon aning om den stora betydelse de hade.

Bowlby skriver också: ”De flesta människor tror jag vid någon tid i sitt liv upplever en önskan att ha barn, och de vill då också att deras barn skall utvecklas och bli friska, lyckliga och självständiga.”

Vidare: ”Eftersom rätt föräldrabeteende är en huvudnyckel till nästa generations psykiska hälsa behöver vi skaffa oss all den kunskap vi kan få, både om dess beskaffenhet och om de mångfaldiga sociala och psykologiska villkor som inverkar på dess utveckling i god eller dålig riktning.

Det kan kort sagt vara klart att känslig och kärleksfull omsorg resulterar i att barnet utvecklar tillit till att andra hjälper om man ber om det, att barnet blir självständigare och djärvare i sitt utforskande av världen, blir samarbetsvilligt och deltagande och – en viktig punkt – hjälpsamt mot andra som har det svårt.”

Den slutsats man kan dra är att tonåringens och den vuxna människans personlighet/psykiska hälsa formas av hennes genetiska förutsättningar samt hur hon blir behandlad under de tidiga barnaåren. Frågan blir då hur vi skall kunna få den mest gynnsamma miljön för de minsta av våra barn.

Svaret är en miljö – fysisk och emotionell – som ger barnet känslan av att fysisk och emotionell trygghet existerar. Jag är medveten om svårigheterna att kunna nå ända fram – men vetskapen om föräldrars, vårdares enorma betydelse för små barn bör bli allmän egendom.

Upplevelsen att vara älskad (trygg) förhindrar också behovet av att använda av olika typer av droger eftersom något behov av att ”stärka” jaget inte föreligger. Droger finns ofta som ”triggers” bakom det våld vi dagligen kan läsa om i tidningarna.

Rune B Nilsson

alternativ terapeut

(filosofie kandidat, civilingenjör)

Västerås

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons