Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skall agnarna skiljas från vetet?

Annons

Roger Haddad kritiserar i en debattartikel den 20 februari återigen - för vilken gång i ordningen? - den svenska skolan och det arbete som lärarna utifrån sin profession lägger ned på att ge eleverna kunskaper och värderingar som en grund till deras framtida liv.

Samma dag basunerar den borgerliga alliansen ut att grundskolan ska genomgå en omfattande förändring. Den ska rätas upp med betyg från årskurs 6 med kontrollstationer i årskurs 3, 5 och 7. Därtill ska disciplinen ökas för att eleverna ska veta vad de ska rätta sig efter.

Hårdare krav och mera disciplin är alltså de borgerliga partiernas lösning på skolans problem. Tror de ens själva att det är den enda saliggörande lösningen på skolans inre problem? Hur blir elever med studiesociala problem mer motiverade av betyg? Finns det verkligen inga andra orsaker i samhället som behöver förändras?

De borgerliga partierna verkar se eleverna som en oformlig massa som stökar och bråkar. Alltså måste lärarna få ta dem i örat. Mobiltelefoner ska beslagtas. Elever ska utvisas och få kvarsittning. Missar en elev att få de rätta betygen kommer man inte vidare efter grundskolan.

Vi ser en fara i att dessa förslag så fullständigt dominerar den borgerliga skolpolitiken. Var finns medvetenheten om att elever är olika och behöver olika resurser och olika insatser? Var finns diskussionen om varför skolan tappar vissa elever? Var finns insikten om vilka brister och behov det kan finnas i skolans inre arbete?

Den borgerliga skoldebatten präglas av reaktionära stämningar. Kristdemokraterna vill ha skoluniform, en kvarleva från en tid då eleverna skulle stöpas i samma form. Folkpartiet kräver hårdare tag mot bråkiga elever. Moderaterna vill ha en skolpeng, som innebär att alla elever får samma summa och att pengarna följer eleven till den skola han eller hon väljer.

Men skolpeng fungerar inte när skolorna har olika sociala verkligheter att handskas med. Skolor i socialt utsatta områden kommer att dräneras på resurser. De elever som har stort behov av mera resurser och stöd kommer inte att få det.

Ett viktigt exempel på detta är att vi har många skolor i Västerås där det finns en hög andel elever med invandrarbakgrund. Dessa skolor behöver en extra stor del av resurserna. Elever med föräldrar som inte kan hjälpa dem med läxorna, för att de inte kan språket eller inte har någon studietradition, är mer beroende av stöd och hjälp än andra.

I Västerås går cirka 15 procent av gymnasieeleverna i privata skolor. Självklart ingår inte dessa elever i Håkan Edlunds betygsundersökning. Men det betyder också att de kommunala gymnasieskolorna får ta hand om de elever som har lägre betyg och lägre studiemotivation.

Typiskt nog förbigår Roger Haddad detta med tystnad. Den förenkling och brist på empati för sociala problem som kännetecknar den borgerliga skoldebatten är anmärkningsvärd.

I folkpartiets skola får ingen som inte har godkänt i kärnämnena börja på gymnasiet. Dessa elever ska få ett tionde läsår i grundskolan. Kommer detta att göra fler elever motiverade? Vad händer med de elever som inte klarar godkänt i kärnämnena ens efter ett tionde läsår?

För vår del är vi självklart inte nöjda med utvecklingen på skolans område. Vi är på det klara med att det finns problem som måste lösas. Det som framför allt behöver förbättras är uppfyllelsen av de mål som finns i den demokratiskt beslutade utbildningsplanen, det vill säga att vi får ut mera av de pengar som satsas i skolan.

Vad vi tycker om skolan speglar vår människosyn. Ska alla elever få chansen som vi vill? Eller ska agnarna sållas från vetet med betyg, kontroll och disciplin som de borgerliga vill?

Annelie Lahti

Lars-Evert Larsson

Replik

Den borgerliga skoldebatten präglas av reaktionära stämningar, skriver Annelie Lahti (s), ordförande i utbildningsnämnden, och Lars-Evert Larsson (s), förste vice ordförande i utbildningsnämnden.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons