Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan behöver forskning

Annons

"Kunskapsspridningen inom elevgruppen är så stor att frågor måste ställas om effekterna av skolans insats."Så skriver Skolverket i en analys av den nationella utvärderingen av grundskolan. Nyligen har två internationella jämförelser av resultaten i den svenska skolan, Pisa och TIMSS, visat på något försämrade resultat i matematik och naturvetenskap.

Alla aktörer för fram två förklaringar till de försämrade resultaten:

Eleverna har gått i skolan när den utsatts för de största nedskärningarna någonsin. Men trots att spåren förskräcker är nya nedskärningar på gång i kommunerna.

Allt fler undervisas av lärare som saknar antingen pedagogisk utbildning eller ämnesutbildning. Staten och kommunerna bär ansvaret. Och trots ett stort söktryck på lärarutbildningarna minskas antalet platser.

Men dessa förklaringar räcker inte. Det finns ytterligare en viktig faktor: bristen på forskning om vad som händer i skolan.

I all verksamhet där kvaliteten ska öka är det naturligt med omfattande investeringar i forskning och utveckling. För att ta fram ett nytt läkemedel investeras miljarder kronor. Hur mycket satsas på en ny generation elever?

Inte mycket. Statens satsning är blygsam. Kommunerna, som är ansvariga för skolan, satsar nästan inget.

Det finns forskning inom skolområdet. Högt räknat 50 professorer har inriktning mot frågor som är relevanta för elever och lärare. Lika många som forskar om växtproduktion. Och färre än de 87 i morfologi och 73 i nationalekonomi.

Föreningen Vetenskap och allmänhets undersökning om allmänhetens syn på forskning visar att 85 procent anser att det är viktigt med forskning och ny kunskap för en bättre skola. Det är lika stor andel som anser att det är viktigt med forskning och ny kunskap för ökad livskvalitet och hälsa. Och betydligt fler än de 51 procent som anser att det är viktigt med forskning i nationalekonomi.

Utbildning är samhällets största verksamhet. Det satsas 166 miljarder kronor på skolan, men bara 127 miljoner går till utbildningsvetenskaplig forskning och endast en mindre del av dessa går till forskning i anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Här kan forskningsminister Leif Pagrotsky göra en insats.

Kommunerna är ytterligare en part som borde stödja skolnära forskning. Tyvärr visar vår enkät till kommunernas skolchefer (202 svar) att satsningen är näst intill försumbar. 12,5 miljoner kronor är vad kommunerna, utom de tre storstadskommunerna, anser att forskning om skolan får kosta.

Summan är inte det enda som förskräcker. Hälften av kommunerna satsar inte en krona på skolrelaterad forskning och hälften har inte heller några forskarutbildade lärare. Av de tio kommuner i Västmanlands län som har svarat på enkäten är det tre som har forskarutbildade lärare och tre som har lärare i forskarutbildning.

Av de kommuner som har forskarutbildade lärare eller doktorander ger hälften inget som helst stöd vare sig genom tid eller pengar.

Kommunerna satsar heller inte på utvecklingsarbete. I nära hälften av kommunerna finns det inga utvecklings- eller karriärtjänster för lärare. I Västmanland är det sämre. Bara två kommuner har utvecklings- eller karriärtjänster.

Kommunerna satsar inte på forskning, men samtidigt tycker de att forskning är viktigt. Åtta av tio skolchefer instämmer helt eller delvis i påståendet att kommunerna som huvudman ska ha medansvar för forskning inom skolans område, på motsvarande sätt som landstingen har det inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Kommunerna tar inte heller sitt ansvar för att lärares kompetensutveckling utgår från ny kunskap och nya metoder som har vetenskaplig förankring. 18 procent av skolcheferna svarar att det endast är sällan som kompetensutvecklingen gör det. I Västmanland svarar 30 procent sällan på den frågan.

Skolan behöver förnyas och utvecklas, precis som andra tillväxtmotorer. Och precis som annan kunskapsintensiv verksamhet behöver skolan forskning som driver utvecklingen framåt. Forskning som handlar om den pedagogiska yrkesverksamhetens kärnfrågor.

Lärarförbundets har tre krav:

Lärarutbildningarna vid universitet och högskolor behöver fasta forskningsresurser. Börja med de lärosäten som har en väl uppbyggd forskarutbildning.

Regeringen måste överväga ett lagreglerat medansvar för kommunerna.

Fler yrkesverksamma lärare måste ges möjlighet att forska. Vi vet att många vill.

Eva-Lis Preisz

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons