Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sommarvarma mediebröst

Annons

Bröst, barm eller tuttar. Kärt barn har många namn och råkar behagen sitta på en kvinna orsakar de ständigt debatt. Alltifrån Janet Jacksons yppade bröstvårta i direktsänd puritansk amerikansk tv till dokusåpornas silikonstinna varelser eller hur länge kvinnor ska amma tycks skapa diskussion.

Från plastikkirurgihåll rapporteras att silikonbrösten lavinartat blir fler och av större kupstorlek. Herrtidningarna blir allt fler och tävlar om att exponera de yppigaste brösten på de kändaste damerna. I den kommersiella reklamen används bara kurviga behag för produkter långtifrån kategorin underkläder, baddräkter eller naturiststränder.

Men nu har debatten tagit ännu ett steg längre in i politiken. Häromveckan kunde vi nämligen läsa på Svenska Dagbladets ledarsida hur den enda kvinnan på redaktionen slog sig för bröstet i en politisk kommentar som andades 1800-tal.

I en tendentiös intervju med Annica Dahlström professor i histologi och neurobiologi vid Göteborgs universitet haglade stenålderskommentarerna en efter en. Vi fick bland annat reda på att pappor var olämpliga att dela på föräldraansvaret som småbarnsföräldrar på grund av olyckor, att vi ska fokusera mer på vad som skiljer könen åt än vad vi har gemensamt och att kvinnor som har åsikter är allmänt högljutt jobbiga.

Slutklämmen från SvD-skribenten var talande: "Till sist, en kanske lite udda fråga, men när jag låg i Lund noterade jag att tjejerna som läste matematik som regel var mer plattbröstade än de som studerade till exempel moderna språk. Var det en ren tillfällighet? - Nej, det tror jag inte.

Matematisk begåvning hör ihop med viss testosteronpåverkan under graviditeten, till denna graderade maskulinisering hör även mindre "fruktbarhet". Förklarade Annica Dahlström, och gav mig anledning att fundera på varför jag i slutbetyg bara fick en tvåa i matte."

Intet direkt nytt på den konservativa fronten även om bröststorlek var ett nytt argument. De senaste tre hundra åren har det som bekant predikats av allehanda tyckare att kvinnans plats är i hemmet som maka och moder. I dag 2004 ser vi i varje moderniserat land en helt annan trend; ju mer frihet och makt kvinnor får ju färre barn väljer vi att föda och ju mer satsar vi på egen karriär och utbildning. Detta gäller i alltifrån Egypten till Sverige och Singapore. På 1800-talet fick kvinnor höra att vi var för intellektuellt klena för att studera vid universiteten. I dag 2004 slår vi lätt ut männen både i betyg och antal på de flesta högre utbildningar.

I början av 1900-talet fick kvinnor veta att det var onödigt att vi skulle få rösträtt för vi hade ju ändå inga politiska åsikter som skiljde sig från våra makars. I dag 2004 tar kvinnor över politiken på många fält och hälften av den svenska regeringen består av icke-penisförsedda.

Ingen feminist jag känner förnekar att det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män. Vissa kvinnor, inte alla, har exempelvis förmågan att föda barn, medan ingen man åtminstone hittills genomfört detta. Men skillnaderna mellan individer är ändå större än de mellan könen. Då vi heller aldrig genom historien levt i ett samhälle utan traditionella könsroller vet vi egentligen inte hur kvinnor och män skulle vara om vi slapp att från vaggan till graven anpassa oss efter de förväntningar omvärlden sätter upp utifrån kön.

Hoppas de sommarvarma brösten svalnar snabbt i mediebranschens sedvanliga sommartorka. Till dess kan vi ju begrunda ett citat från en klok kvinna, drottning Kristina (1626-89): "Det finns män som är lika mycket kvinnor som sina mödrar och kvinnor som är lika mycket män som sina fäder, ty själen har inget kön."

BIRGITTA OHLSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons