Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stå upp för mångfald!

Annons

Sveriges regering har utropat 2006 till ett mångkulturår. Redan i höst sätter Sveriges museer fokus på mångfaldsfrågorna ? och det finns speciella anledningar till att just museerna är först ut med att självkritiskt granska sin verksamhet och styra om den mot ett bredare förhållningssätt.

När besökare kommer till museerna är det ofta med förväntningar om att få lära sig något. Vad som visas på museerna uppfattas som sanning; det förtroende som publiken visar för museerna är mycket stort.

Inte alla funderar så mycket över vems historia det är som visas. När museer och hembygdsföreningar började bildas under slutet av 1800-talet rådde starka nationalromantiska strömningar i Norden. Under 1900-talets första hälft fick historieskrivningen också slagsida mot diskussioner om folk och ras. Intresset kretsade kring karakteristik av människor. Vem är svensk? Hur är en skåning, jämfört med en ångermanlänning?

Lite fyrkantigt uttryckt uppstod museerna för att bevara föremål och berättelser som kunde användas för att skapa en monokulturell bild av historien: nationens, länets eller kanske stadens eller byns historia.

Under 1900-talet har museerna i hög grad fortsatt att reproducera bilder av monoetnisk och monokulturell historieuppfattning. Över den territoriellt definierade historieskrivningen har det vilat ett skimmer av långa, blonda, svensktalande lutheraner. Men nu, ett par år in på det nya seklet, väljer museerna ett nytt synsätt. Och vi gör det tillsammans.

Vi vänder oss emot den ensidiga historieskrivningen, den som gör anspråk på att vara den enda rätta, den som inte låter sig ifrågasättas eller diskuteras. Det finns nämligen inte bara en historia, det finns många! Genom att våga anlägga nya och andra perspektiv på källmaterial och föremål kan vi bredda förståelsen av det förflutna.

Det finns en annan anledning att ställa om museernas verksamhet. Vi har ett uppdrag att vara samhällets minne. Vi ska dokumentera människorna och livet runt omkring oss. Och när samhället blir alltmer mångkulturellt, när allt fler av invånarna har mångkulturella erfarenheter, då är det helt enkelt det vi ska dokumentera och minnas. De nya invånarna måste kunna lita på att vi tar hand också om deras historia. De ska också kunna komma till museerna med förväntningar om att få lära sig något, och de ska kunna känna igen sig i det som berättas.

Många museer har redan påbörjat sitt omställningsarbete. Men vi är glada att kunna meddela att arbetet intensifierats det senaste året. I höst går 26 av landets största museer samman och sätter fokus på mångfald under det gemensamma namnet Nya historier. Historiska museet, Nordiska museet, 21 länsmuseer samt stadsmuseerna i Stockholm, Göteborg och Malmö satsar stort på dokumentation, forskning, utställningar, aktiviteter och pedagogisk verksamhet.

Stå-uppartisterna Zinat Pirzadeh och Maggan Hammar har skapat föreställningen Stå upp för mångfald som har premiär i Köping på torsdag den 22 september. Den kommer sedan att turnera runt bland de deltagande museerna i Nya historier. Humorn kan vara ett bra redskap när det gäller att närma sig mångfaldsfrågor ? den är avväpnande och avslöjande på samma gång.

När det bestämdes att 2006 skulle bli ett mångkulturår hade museerna redan beslutat om att genomföra Nya historier hösten 2005. Vi ser det som en försmak på det utbud som kommer att erbjudas kulturpubliken under nästa år. När allt kommer omkring handlar inte mångkultur om projekt eller kampanjer. Det handlar om ett långsiktigt arbete med att inkludera, och inte exkludera, människor. Sveriges museer är redo att ompröva sin verksamhet. Vi är redo för nya historier!

Carl-Magnus Gagge

Henrik Zipsane

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons