Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ställ krav i skolan

Annons

Förra året presenterades flera granskningar av det svenska skolväsendet. Resultaten var nedslående. I skolans viktigaste ämnen, svenska och matematik, hade resultaten försämrats kraftigt. Eleverna i årskurs åtta räknar sämre än vad eleverna i årskurs sju gjorde för tio år sedan. Andelen elever som anses behöva särskilt stöd i läsning och skrivning har tredubblats sedan 1995. Svenska elever halkar efter i kunskaper jämfört med sina kamrater i andra länder.

Under 70-talet, i kölvattnen efter 1968 års vänstervåg, valde Sverige en skolpolitisk väg som är unik i världen. Inga elever har så få läxor och prov som de svenska. I inget land är genomgångar och lärarledd undervisning så ovanligt som här.

Få länder, om ens något, sätter betyg så sent som vi och inget land är så rädd för att erkänna lärarna som kunskapsmässiga auktoriteter i klassrummet. Inte heller finns det något land i västvärlden där skolk och skadegörelse, svordomar och störningar i klassrummet är så vanligt som i Sverige.

Det är i skolan som vi kan bryta det sociala arvet. Det finns mängder av självbiografier, skrivna av människor som lyfts från fattiga hemförhållanden av ett skolsystem som belönade kunskap och flit. Men här har den socialdemokratiska skolpolitiken misslyckats. Utan tydliga kunskapskrav och betyg skapas helt nya klassklyftor mellan eleverna.

Det är dags att göra upp med den kravlösa skolideologi som styrt svensk skola under alldeles för lång tid.

Siffror från SCB visar dessutom att en av fyra elever från hem utan studietradition inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Det är en ökning med drygt 25 procent på bara fem år.

Samtidigt klarar sig elever med akademikerföräldrar bra. Det måste vara uppenbart för alla att den svenska vägen inom skolpolitiken har gått in i väggen. I stället för att bryta det sociala arvet skapar socialdemokraterna nya klyftor.

Folkpartiet inleder den här veckan en nationell kampanj för en bättre skola. Temat är "Klassresan börjar i klassrummet" och budskapet är att nästan alla elever kan bli godkända i skolans viktigaste ämnen om kunskapskraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas med extra insatser där sådana behövs.

Det är framför allt svagpresterande elever som drabbas om de inte får den struktur i undervisningen och det lärarstöd som de behöver för att nå målen. Som grunden för en ny svensk skolpolitik föreslår vi följande enkla punkter:

* Tidigare betyg. Betyg ska ges från årskurs sex, skolor som så önskar ska få sätta betyg redan i årskurs tre.

* Ställ krav. Tydliga kunskapskrav i läsning, räkning och skrivning ska införas redan i årskurs tre. Kraven ska utvärderas med nationella prov och skriftliga omdömen.

* Extra stöd och hjälp. Elever som inte når kraven ska få extra stöd och hjälp, till exempel läxläsningshjälp och extralektioner på eftermiddagar. För vissa elever kan det bli aktuellt med ett extra skolår med specialinriktning mot läs- och skrivundervisning för att nå målen i trean.

* Ordning och reda. Lärarna ska få de disciplinära befogenheter som krävs för att upprätthålla tryggheten i våra klassrum. Det är alltid de svagaste eleverna som drabbas när det är stökigt i skolan.

* Fler behöriga lärare. Lärarutbildningen måste förbättras om vi ska kunna locka fler ungdomar till läraryrket. Samtidigt ska lärarna tillåtas vara kunskapsmässiga auktoriteter i klassrummet, inte kompisar med eleverna.

* Skolans uppgift är undervisning, inte underhållning. Allt i skolan kan inte alltid vara roligt. Höga studieresultat kräver flit och ansträngning. Eleverna kan inte få valfrihet att välja bort allt som man tycker är tråkigt.

Det är inte längre socialdemokraterna som står för en skolpolitik som mest gagnar arbetarklassens barn. Det är folkpartiet. Vi är det tydligaste alternativet till regeringens skolpolitik och vi står för de värderingar som historiskt vägledde de reformer av skolväsendet som genomfördes gemensamt av socialdemokrater och liberaler under första halvan av 1900-talet.

Skolan ska ställa höga krav och har positiva förväntningar på alla elever. För skolan måste utmana dem som inte får utmaningar hemma. Skolan måste ha höga förväntningar på dem som inte har några förväntningar på sig själva.

En del elever behöver mycket hjälp och stöd för att klara målen, några behöver extra tid, men ingen blir hjälpt av att kraven sänks eller avskaffas.

Att ställa höga krav i skolan är att bry sig om eleverna.

Jan Björklund

Agneta Berliner

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons