Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Statens konst att snärja företagarna

Annons

När bolagsstyrelsen sammanträder i det företag som jag leder och äger finns en stående punkt på dagordningen. Under den punkten redovisas och protokollförs att företagets skatter och avgifter är betalda.

Detta är inte bara en tom formalitet. Varje styrelseledamot måste nämligen få information om det som kanske allra mest påverkar dem själva som individer, nämligen deras personliga ekonomiska ansvarstagande enligt aktiebolagslagen.

Så länge bolaget betalar i god ordning riskerar ledamöterna ingenting. Men skulle företaget, vilket Gud förbjude, börja släpa efter med skatter, avgifter och allt möjligt annat, kanske rent av gå i konkurs, kan ledamöterna bli tvungna att ersätta skadan med privata medel, även fast de inte själva är delägare.

Att lagens bokstav säger så är säkert obekant för många. Den allmänna uppfattningen är snarare att företagare lätt kan sätta sina aktiebolag i konkurs, skaka av sig skulderna och sedan börja på ny kula. "Utan personligt ansvar."

Men så lätt är det alltså inte.

I den mån företagare gör nystarter efter konkurser sker det som regel efter att de köpt tillbaka sina gamla företag av fordringsägarna. Risken att bli personligen betalningsansvariga hänger alltid över dem.

Dock finns det försäkringar mot den här sortens betalningsansvar. Vanligast är då att företagen betalar försäkringspremierna för sina styrelseledamöter. Att det gör det är ibland en förutsättning för att få personer att åta sig styrelseuppdrag.

Men även den möjligheten utsätts nu för en skattejuridisk attack här i Sverige. Två domsutslag i Kammarrätten har visserligen fastställt att den sortens företagsbetalda styrelseförsäkringar inte är att räkna som skattepliktiga inkomstförmåner för styrelseledamöterna, men en tredje dom i samma rättsinstans menar nu att skatteplikt faktiskt gäller. Snabbt som ögat, och utan att en överprövning i Regeringsrätten hunnit ske, har det statliga Skatteverket gått ut med en skrivelse där företagen avtvingas inkomstuppgifter och ledamöterna inkomstskatt för försäkringspremierna, oavsett om de berörda personerna namnges eller ej.

Det här är bara ännu ett exempel på hur företagandet i Sverige snärjs åt från alla håll. Det är som om staten och byråkraterna vill att det ska vara så svårt och riskabelt som möjligt att vara företagare.

Ett annat beslut i samma riktning är att gratisparkeringar för anställda i företag ska förmånsbeskattas, "inkomstuppgiftas" och föranleda höjd arbetsgivaravgift. Lagen tycks i det avseendet inte ta någon hänsyn till om parkeringsavgifter alls förekommer i närheten av personalparkeringen. Staten ska suga ut och byråkratisera i alla fall.

Det här fiskala beteendet från den samhällssektor vi alla finansierar med våra egna intjänade medel ska slutligen vägas mot det påtagliga lättsinne som den offentliga sektorns egna höga företrädare gång på gång visar upp.

Tidningen Affärsvärlden klargör i en undersökning hur erbarmligt illa det är ställt med kunskaperna hos styrelseledamöterna i stora statliga företag som SJ, Apoteket, Systembolaget, Svenska Spel etcetera. Dessa vet i flera fall ingenting om vare sig omsättning, resultat, antal anställda eller affärsidéer i de företag där de fyller styrelserummen.

Riksdagsledamöternas traktamentesuttag för gratismiddagar är ett annat spektakulärt exempel på hur statsmaktens företrädare tar lätt på sitt eget ansvar samtidigt som de stiftar bindande lagar för andra.

Men för en stat som vill uppnå tillväxt genom de breda massornas arbete och företagande är det i längden omöjligt att kräva mer av andra än av sig själv. Det borde de som styr den svenska staten tänka på.

Olle Wärmlöf

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons