Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Stoppa personalkarusellen med ny strategi

Debatt

Personalomsättningen bland samhällsvetare är skyhög.

Akademikerförbundet tror att bättre löneutveckling kan göra att fler högskoleutbildade samhällsvetare som socionomer stannar i kommunerna.

Personalkarusellen bland kommunalt anställda akademiker snurrar allt fortare. Den är särskilt hög bland samhällsvetenskapliga akademikergrupper. Nu krävs krafttag mot detta slöseri med kompetens och skattebetalarnas pengar.

Nya SCB-siffror som Akademikerförbundet SSR har beställt visar att Västmanland hade en personalomsättning bland alla kommunalt anställda akademiker mellan november 2015 och 2016 på 21 procent. För en del akademikergrupper är siffran ännu högre. Bland socialsekreterarna som jobbade i någon av länets kommuner i november 2015 hade 42 procent lämnat sin tjänst i november 2016.

Bland socialsekreterarna som jobbade i någon av länets kommuner i november 2015 hade 42 procent lämnat sin tjänst i november 2016.

Den höga personalomsättningen inom socialtjänsten diskuteras ofta. Men det handlar om många fler grupper. Statistiken visar att personalomsättningen var hög även för andra samhällsvetenskapliga akademiker i kommunerna som kuratorer, biståndsbedömare, utredare och HR-specialister. Bland kommunerna i Västmanland var den genomsnittliga personalomsättningen för de grupperna 30 procent. I Västerås kommun var den 27 procent. Det är alldeles för höga siffror.

Hög personalomsättning kostar pengar och dränerar kommunala verksamheter på resurser. Det leder i slutänden till sämre service för medborgarna. Hårdast drabbas svaga grupper i samhället, som är i störst behov av kommunalt stöd och omsorg.

Så länge som det bästa sättet att höja sin lön är att byta jobb kommer personalkarusellen att fortsätta snurra. Idag ger lång erfarenhet ofta bara några tusenlappar mer i lönekuvertet jämfört med den som är ny i yrket. Det är ohållbart.

I grunden handlar det om ett strukturellt problem. Trots allt tal om jämställdhet är det fortfarande så att lönerna är lägre inom kvinnodominerade sektorer på arbetsmarknaden. Mest felavlönade är kvinnliga akademiker.

Lösningen är inte särskilt komplicerad. I en tid med växande brist på arbetskraft ökar kraven på arbetsgivarna. Det som behövs för att kommunerna ska kunna rekrytera och behålla välutbildade medarbetare är högre löner med större lönespridning och bättre arbetsvillkor, framför allt en rimlig arbetsbelastning.

Välfärdens viktiga akademiker måste kunna göra lönekarriär inom yrket. Varje kommun behöver lägga upp en strategi för hur man ska bli en attraktiv arbetsgivare. Utbildning och erfarenhet måste löna sig. Det blir alla vinnare på i längden.

Kristiina Koistila, ordförande Akademikerförbundet Västerås

Niklas Eldholm, förbundsstyrelsen Akademikerförbundet SSR

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons