Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk pyrrhusseger i EU om narkotikapolitiken

Annons

"Båda tillskrevo sig segern", noterade Odhner i sin Lärobok i fäderneslandets historia över sammandrabbningen mellan den svenska och den danska flottan vid Fehmern 1644. Detsamma kan man säga efter EU:s beslut i november 2003 om gemensamma regler för straff mot narkotikabrott.

Från svensk sida trumpetades detta fram som en seger. I ett pressmeddelande den 27 november från justitiedepartementet sade justitieminister Thomas Bodström att överenskommelsen var "en av de viktigaste svenska framgångar vi har uppnått när det gäller brottsbekämpning inom EU". Men redan efter ett par dagar kom signaler från Nederländerna att man även där såg EU-beslutet som en framgång. Det skulle inte föranleda några ändringar i den egna politiken, hette det. Då borde den svenska regeringen ha dragit öronen åt sig.

Ty om även nederländska förhandlare tillskrev sig segern borde man på svenskt håll ha funderat över den verkliga innebörden i uppgörelsen. Nu vet vi sanningen. I en promemoria till riksdagen om Sveriges antagande av rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel redovisas den fulla texten i uppgörelsen. I artikel 2 punkt 1 räknas upp en rad gärningar med narkotika som skall vara straffbara, bland annat olaglig framställning och överlåtelse. Innehav skall vara straffbart endast om det utgör ett led i något av de uppräknade syftena.

Personligt innehav behöver alltså inte straffbeläggas. I artikel 2 punkt 2 sägs dessutom att "De handlingar som avses i punkt 1 skall inte ingå i detta rambesluts tillämpningsområde, om gärningsmännen har handlat endast i syftet privat konsumtion så som den definieras i nationell lagstiftning". Det är således den nationella lagstiftningen, till exempel i Nederländerna, som skall definiera vad som räknas till privat konsumtion. Med nuvarande nederländska praxis är detta betydande mängder. Tillsammans med undantaget för innehav skapar detta en lagteknisk grund för nederländska myndigheter att inte ingripa mot missbrukarnas narkotikahantering.

Småhanteringen i Nederländerna, som ställer till med stora problem för andra EU-länder, kommer alltså att kunna fortgå. Men nu med fullt folkrättsligt stöd. Ingen skall således förundra sig över att Nederländerna tillskrev sig en stor narkotikapolitisk seger.

Utfallet är en pyrrhusseger för den svenska regeringen. Samtidigt som man tror sig ha skapat en minimistandard för narkotikabekämpningen inom EU har man öppnat både svensk och europeisk narkotikapolitik för fortsatta narkotikaliberala framstötar. EU tar sig nu allt tydligare folkrättsliga befogenheter inom narkotikakontroll utan att dessa befogenheter samordnas med Förenta Nationernas narkotikakonventioner.

På sikt öppnar detta möjligheter för att EU berövar medlemsstaterna de möjligheter som finns enligt FN-konventionerna att tillämpa strängare regler, till exempel i fråga om cannabis (hasch, marijuana). Europeiska gemenskapsdomstolens beslut förra året att tvinga Sverige att tillåta odling av så kallad fiberhampa (som kan användas som marijuana) är ett exempel på detta. Här vek sig den svenska regeringen utan att föra saken vidare till Internationella domstolen, som har att vaka över efterlevnaden av FN:s narkotikakonventioner.

Nederländerna har vidare fått ett folkrättsligt stöd för att bevilja egna undantag kring privat konsumtion med mera. Nu kan man lugnt och sakligt avvärja internationell kritik med hänvisning till EU-dokumentet.

För att EU-promemorian skall betyda en verklig minimistandard för narkotikabekämpning på alla nivåer måste undantagen kring innehavsbrotten tas bort. Hela den andra punkten i artikel 2 om undantag för privat konsumtion enligt nationell lagstiftning måste också tas bort.

Uppenbarligen är det någon inom regeringskansliet som inte kunnat läsa innantill. Förhoppningsvis finns nu någon inom riksdagen som kan göra det och stoppar Sveriges godkännande av det framlagda förslaget i dess nuvarande form.

THURE JADESTIG

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons