Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta avstamp i grundskolan

Annons

Låt mig bemöta några av socialdemokraterna Annelie Lahtis och Lars-Evert Larssons åsikter från den 18 november.

Sorteringsskola: Drygt 430 Västeråselever gick i våras ut grundskolan med ofullständiga betyg. Nära 30 procent av de ungdomar som har börjat gymnasiet fullföljer inte sin utbildning. Den sorteringsskola som Lahti och Larsson varnar för, tycker jag att den socialistiska majoriteten tyvärr redan har infört.

En skola för alla: Eftersom jag har en liberal grundsyn tror jag att jämlikhet skapas genom att varje individ ges maximala utvecklingsmöjligheter utifrån sina egna förutsättningar. Här går en skiljelinje mot socialistisk politik som utgår från ett kollektivistiskt tänkande. Överfört på skolan tror jag inte att det är framgångsrikt att alla ska stöpas i samma form. Eftersom elever tar till sig kunskap i olika takt, måste utbildningens längd i grundskolan variera beroende på den takt eleven uppnår kunskapsmålen. De elever som har svårt att nå målen ska få extra hjälp och mer tid. Elever som snabbt når målen ska få fördjupade arbetsuppgifter och kunna gå snabbare fram genom skolan.

Kontroll av kunskap: Att utvärdera kunskapsinhämtningen och ge raka besked till elev och föräldrar, är i min värld av godo. Lahti och Larsson tycker att det är en sorteringsmekanism och säger sig vara emot en kontrollskola. Men vore det inte bättre att fånga upp kunskapsbrister tidigt - i stället för att stå inför fullbordat faktum när man går ut årkurs 9 utan fullständiga betyg?

Kunskapskraven: För att börja på gymnasiet anser jag att det ska krävas godkända betyg i kärn- och karaktärsämnen. Och möjlighet till ett extra år i grundskolan om man inte har klarat dessa kunskapsmål. Det ska finnas utbildningsvägar som verkligen skiljer sig åt både för elever som vill utveckla sig inom yrkesinriktad utbildning och för elever som har ambition att läsa vidare på högre teoretiska studier. Jag anser inte att alla har vilja, fallenhet eller behov av att läsa samma inriktning i svenska, engelska och matematik på gymnasiet.

Det ska finnas lärlingsutbildningar i samarbete med företag. Det ska finnas tvååriga likväl som treåriga gymnasielinjer. Att differentiera kurser och utbildningar är verkligen inte detsamma som att sänka kraven.

Yrkesutbildningar: Välutbildade, kompetenta medarbetare är ett allt viktigare konkurrensmedel. Det är inte alls konstigt att svenska företag anser att kvaliteten och relevansen i yrkesutbildningarna behöver förbättras. Givetvis är det inget självändamål med antalet år som en yrkesutbildning omfattar - det viktigaste är innehållet i ämnena och att de yrkesorienterade utbildningarna görs mindre teoretiska för att ge ökad relevant yrkeskunskap.

För många skoltrötta gymnasister vore det säkert bättre med en kortare, avslutad utbildning som kan kompletteras senare, än att de, som i dag, hoppar av gymnasiet. En svensk gymnasieelev tillbringar 20 timmar per vecka i utbildning. Det är ungefär hälften av utbildningstiden för yrkeselever i Finland och Danmark. Det går säkert att använda tiden i svenska gymnasier lika effektivt som i våra grannländer.

I dag puttar den ena skolformen elevernas kunskapsbrister framför sig till nästa; otillräcklig kunskap från grundskolan kompenseras med extra tid i gymnasiet. Otillräckliga kunskaper från gymnasiet gör att högskolor och universitet måste inrätta särskilda grundkurser för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig högskoleutbildningen. Vill vi verkligen förbättra gymnasieskolan måste vi ta avstamp i grundskolan.

Agneta Berliner (fp), ledamot i kommunfullmäktige och barn- och ungdomsnämnden i Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons