Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta större hänsyn till elevernas olikheter

Annons

Yrkesutbildning i gymnasieskola och högskola är en viktig grundbult i Sveriges välfärds-utveckling som i hög grad styr våra möjligheter att konkurrera med en omvärld, där en förkrossande majoritet av världens befolkning råkar bo och arbeta. Dessutom har världens arbetsstyrka under kort tid fördubblats.

Tandläkaren och kirurgen får finmotorisk grundutbildning i högskolan, men de som tillverkar hjärt-lungmaskiner och andra viktiga tekniska hjälp-medel inom vården grundutbildas i gymnasieskolans yrkesprogram, där även de som tillverkar flygplan och dess navigations-utrustning utbildas. Ofta har tyvärr synen på manuella yrken präglats av Chaplins Moderna tider.

När LO:s ordförande nyligen i en debattartikel efterlyste ökad satsning på yrkesteknisk utbildning i gymnasieskolan är det förhoppningsvis synen på ökad status för de kvalificerade medlemmarnas yrkesverksamhet som är orsaken. När jag ofta sökt hävda yrkesutbildningens egenvärde har ofta LO:s företrädare ansett att man sökt nedrusta skolan.

Orättvisan att endast några få procent av ungdomarna för 100 år sedan fick utbildning utöver folkskolan medförde att många studiebegåvade politiker och fackliga företrädare ville ge alla den utbildning som de tyvärr inte fick. Av den diskriminerade majoriteten blev ändå många företagare, ombudsmän kommunalråd, generaldirektörer och statsråd.

Detta ger stöd för att vi inte längre kan dela in livet i två perioder - en för studier och en för arbete. Förr kunde sonen ofta överta faderns yrke.

I dag räcker kanske inte ett yrke livet ut. Vi måste i högre grad varva arbete och utbildning i livslångt lärande. Vi kan ge yrkesutbildningen högre status genom att guldkanta dess egenvärde samt ge elever och lärare rimliga möjligheter att lyckas nå målen utan stress eller resignation. Lösningen är bättre anpassning till elevernas studieförutsättningar och möjligheter. För den som senare kan behöva studera i högskolan bör erbjudas möjlighet till lättillgänglig kunskapskomplettering.

Skolans uppgift är att ge kompetens, som grovt förenklat är förmågan att omsätta bland annat praktiska, teoretiska och sociala kunskaper och färdigheter vid kommande studier, problemlösning eller andra arbetsuppgifter.

Kompetensbehoven varierar beroende av om man exempelvis skall konstruera, tillverka, marknadsföra, köra, reparera, besiktiga eller bärga ett fordon, men varierar även inom dessa olika områden.

Kraven på behörighet till högskolestudier har i allt för hög grad fått styra gymnasieskolans innehåll med risk att även högskolan börjar prioritera ytlighet i stället för djup i sina strävanden att oberoende av behov ge kunskapsdoser som passar de flesta. Praktisk och teoretisk utbildning i samma skola innebar ingen jämställdhet mellan praktiska och teoretiska program. Lärdomsskolans "höjd på ribban" fick styra innehållet även i de yrkesutbildande programmen.

Utifrån lång erfarenhet som bland annat lärare och rektor anser jag att vi behöver en omvärdering av svensk utbildning. Vi behöver ta större hänsyn till att vår studieförmåga har stora individuella olikheter liksom vår längd och vikt. Alla män kan inte använda C-50 och alla kvinnor 38 i klädstorlek. På samma sätt måste skolan anpassas till elevernas möjligheter och begränsningar = anpassa tid och metodik till målen eller utbildningsinnehåll till den tid som står till förfogande. Stora av-vikelser mellan mål och möjligheter att nå dessa, skapar stress eller resignation.

Thore Gårmark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons