Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tryggare skola - men var finns Skolverket och JO?

Annons

I januari 2001 inträffade ett mord i en gymnasieskola i västra Stockholm. En 16-åring blev skjuten på en toalett.

Gärningsmannen var 19 år och visade sig vara en så kallad torped som hade lejts för att skaffa tillbaka ett parti på 500 valiumtabletter. Tragedin slutade med en död 16-åring, två års sluten ungdomsvård för ägaren till narkotikan och åtta års fängelse för torpeden, som fälldes för mord. Alla inblandade hade varit narkotikapåverkade. Under polisutredningen visade det sig att den pistolbeväpnade unge mannen hade rört sig i skolan under trekvart utan att någon hade ingripit.

Gangsteruppgörelser om narkotika är inget vi väntar oss i svenska skolor. Men sådana har förekommit, och liknande grova brott sker regelbundet i våra skolor. Mobbning och kränkande tillmälen är så vanliga att de knappast längre föranleder några åtgärder.

I boken En tryggare skola - Regler och förebyggande arbete mot våld och mobbning (Norstedts Juridik, 2005) tar Agneta Herlin och Bo Munthe veterligen det första samlade greppet på den allt mer våldsamma och konfliktladdade skolvardagen. Herlin är skoljurist vid Stockholms stad. Munthe är gammal självförsvarsspecialist och trygghetsrådgivare med internationell utbildning. Tillsammans har de skrivit en handbok om de svåra sidorna av skolans inre liv.

Bokens bild av skolans vardag är oroande, ja rent av förfärande. I dag måste en skola ha en egen policy för att hantera mobbning, våld och drogmissbruk. Boken ger detaljerade beskrivningar av hur lärare får använda våld, till exempel för att utöva sin tillsynsfunktion. Jo, det får de faktiskt enligt en dom från Högsta domstolen. Men det finns svåra avgränsningar, så att det inte blir misshandel. Boken behandlar en rad andra problem som skolfolk kan ställas inför, bland annat självmord och skada på arbetstagare. Boken är en fin handledning med detaljerade råd över vad man kan - och får - göra.

För varje sida frågar man sig: skall alla dessa åtgärder verkligen behövas? Är detta en verklighet som finns i svenska skolor? Svaren blir beklagligtvis ja. Alla dessa problem förekommer, till och med bortföranden, misshandel och mordbrand. Samtidigt saknas viktiga befogenheter för skolan att ingripa mot allvarliga problem.

I ett vägledande avgörande från 2004 säger JO att drogtestning (urinprovstagning) på elever endast får ske frivilligt. Om det finns medicinska skäl kan en skolläkare besluta om test. Med tanke på den långa proceduren (få skolor har skolläkartid dagligen) och att droger kan påvisas endast kort tid efter intaget blir detta en orimlig hållning. Och just i de fall där lagliga testmöjligheter skulle behövas som mest, nämligen då det är konflikt kring en misstanke om drogmissbruk, får de inte användas.

Både JO och Skolverket kan enligt sina instruktioner skriva till regeringen för att påkalla ändringar i lagstiftningen, till exempel om drogtester i skolan. Eftersom de inte gör det måste de anse att dagens situation är fullt tillfredsställande. Och som vanligt när svenska etablissemang skall värna sin egen likgiltighet är det arbetarklassens barn som drabbas värst.

Boken är en väckarklocka för mina nu aktiva riksdagskollegor. Om inte denna bok kan föranleda en grundlig genomgång av de lagar som styr skolans hantering av brott, missbruk och mobbning, då ser det illa ut för alla svenska elevers rätt till en trygg skolmiljö.

Thure Jadestig

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons