Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Växtkraft har stora fördelar framför avfallskvarnar

Annons

Gunnar Björklund har i en rad tidigare artiklar ifrågasatt varför Vafab inte bränner bioavfallet i stället för att röta det samt göra gas och jordförbättrings-medel som kommer att ske i Växtkraftanläggningen. Nu menar Gunnar Björklund att väster-åsarna i stället ska satsa på avfallskvarnar som mal bioavfallet och skickar det till avloppsnätet.

Alternativet avfallskvarnar diskuterades redan i mitten på 1990-talet då den källsorteringslösning som nu är utbyggd i Vafab-regionen utreddes. Motiven för att inte storskaligt satsa på avfallskvarnar är följande:

* Oavsett vad Gunnar Björk-lund påstår finns det risk för störningar i ledningsnätet om stora mängder bioavfall tillförs. Störningarna uppträder i form av avlagringar och svavelvätebildning. Dessa uppgifter är bekräftade av Mälarenergi som ansvarar för kommunens VA-nät.

* Genom att belasta reningsverket med bioavfallet kommer kväveutsläppen till Mälaren att öka vilket strider mot ett av de mest prioriterade målen i stadens miljöarbete, nämligen att verka för att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren.

* Energiutbytet vid rötningen i reningsverket blir väsentligt lägre än i Växtkraftanläggningen beroende på att en stor del av bioavfallet löses i vatten och därmed inte hamnar i rötprocessen. Befintlig rötkammare måste även byggas ut om samma mängd bioavfall ska tas om hand vid avloppsreningsverket som i Växtkraftprojektet.

* Kostnaderna för investering och drift av avfallskvarnar skulle bli höga. Bara investeringen i kvarnar skulle vara cirka 200 miljoner kronor om de hushåll som i dag är anslutna till kommunens VA-nät skulle skaffa avfallskvarnar. Vi har då räknat med att investering samt el- och VVS-anslutning för en kvarn kostar cirka 3 500 kronor.

* Avfallskvarnarna kan inte behandla det trädgårdsavfall som abonnenterna i dag kan lämna via de bruna kärlen och som kan behandlas i Växtkraftanläggningen.

* Sist men inte minst ökar slammängderna från reningsverket vilket leder till att problemen med att finna en långsiktigt hållbar lösning för slammet ökar. I nuläget kan inte slam från avloppsreningsverket användas på jordbruksmark där livsmedel odlas. Detta är däremot en av grundpelarna i Växtkraftprojektet där lokala bönder är delägare i Svensk Växtkraft AB för att leverera vallgrödor till rötningen och få tillbaka ett gödnings- och jordförbättringsmedel.

Bengt Gustafsson, styrelseordförande för Svensk Växtkraft AB

Per Nilsson, vd för Vafab

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons