Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem vill flytta till nya Gäddeholm?

Annons

Gäddeholm är ett kultur- och naturarv som kommunledningen bestämt sig för att ta hand om. Allt som ska bevaras måste användas, annars förfaller det. I dag är det skogen och mjölkproduktionen som är ekonomin för Gäddeholms gård. För att få råd att skydda naturen och göra den tillgänglig för allmänheten behöver man inkomster även från boende.

Men vem är det då som ska bo på Gäddeholm? Området är tillräckligt stort för att en stor del av Västerås befolkning skulle kunna flytta dit, men varför skulle de det? Gäddeholm är för dem som uppskattar de speciella värden som finns där. Mälarutsikt kan väl vara häftigt, men i längden slås det nog av andra värden i naturen. Friluftsliv och motion. Båtsport. Ridsport. Trädgård. Och framförallt ett omväxlande och harmoniskt landskap.

Jag flyttar gärna ut i naturen. Det vore underbart att bo på landet med badplats, buss, bredband, barnomsorg och kanot, och ordnat avlopp och snöplogning. Många trädgårdsodlare skulle få det underbart på Gäddeholms lätta, näringsrika jordar efter att ha kämpat med leran i Västerås. Både privata och kommunala trädgårdar kan anläggas i soliga lägen med möjlighet till naturligt rinnande vatten.

Naturvärdena ska erbjudas alla västeråsare, men i dagens hårda marknadsekonomi måste de kostnader det innebär att göra naturen fin och tillgänglig betalas av exploatören, det vill säga de boende. Det innebär att det måste byggas både exklusivt och billigt. De marker som tidigare varit åker men blivit granplantering är lämpliga för villor. För lägenheter med fin utsikt kan man hitta plats för terrasshus på höjderna, bara man aktar de finaste hällemarkerna

Husen måste smygas in i naturen på ett mycket varsamt sätt med hänsyn till mark, jordmån, kärr, utsiktspunkter och naturpärlor. Många fåglar och blommor är anpassningsbara, men domherrar, kattfot, nattviol och pyrola bör få vara kvar där de trivs nu. Linné noterade särskilt de fina bestånden av strutbräken vid Giäddeholm (Flora Svecica 1745), och det gör vi fortfarande. De stora träden är själva värdet i landskapet.

En hel del missförstånd eller förenklingar verkar finnas hos planerarna: w Trådarängarna; det låter fint men är till stor del en vanlig åker som borde kunna få bli ett antal prunkande villaträdgårdar, ovanför den normala strandzonen, med en gles björkallé mot strandängen.

w Fågellivet på Trådarängarna får inte förbättras så länge vi har flyget att värna om. Däremot kan man gynna fågellivet vid Lerdammarna och Ångsjön.

w Bilväg kan enkelt och billigt byggas på östra kanten av flygfältet så att inte vattenverket påverkas.

w De små befintliga vägarna är ett kultur- och naturvärde i sig, vackert slingrande, med artrika vägkanter. De bör bevaras som gång-, cykel- och tillfartsvägar.

w "Mälarnära" är själva idén. Då måste man tillåta bryggor och till och med en del båtuppläggningsplatser för Gäddeholmsborna, bakom en ridå av vackra träd. Det vore lika dumt att upplåta båtplatser åt alla västeråsare, som att inte låta Gäddeholmsborna få lägga upp sin båt. (Närhetsprincipen.)

Det mesta och det vackraste av vassruggarna måste förstås sparas åt rördrom och naturvandrare, men vassarna är inte unika.

Gäddeholm är en present som vi inte har bett om. Låt oss ändå hjälpas åt med att se till att den värnas och utvecklas till något ännu värdefullare, utan att stadens budget belastas för mycket.

LARS-OLOF CARLSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons