Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

"Euron måste räddas. Det tycks ha uppnåtts, i varje fall för stunden. Men priset har blivit mycket högt för Grekland"

+
Läs senare
Ledare

Grekland är satt under förmyndare och får fortsätta att dra åt svångremmen i många år framöver. Priset för att landet fuskade sig in i euron blir väldigt högt för vanliga greker.

Illa ställt. Grekland kan behålla euron, men får finna sig i nedskärningar och att i praktiken bli satt under förmyndare för att få ett nytt nödlån från EU.

Det blev en uppgörelse till slut om nya nödlån till Grekland. Det blir ett stödpaket på 130 miljarder euro (närmare 1 200 miljarder kronor). Därmed undviks en statsbankrutt. Finansminister Anders Borg (M) sade till TT att ”vi har reducerat det grekiska problemet till just ett grekiskt problem. Det är inte längre ett hot mot återhämtningen i Europa.”

För EU och eurozonen var det huvud-saken. Euron måste räddas och andra euroländer som Italien eller Spanien undgå att hotas. Det tycks ha uppnåtts, i varje fall för stunden.

Men priset har blivit mycket högt för Grekland. Landet har redan haft tillbakagång i ekonomin i fem år. Även om det finns missnöje med hur tidigare åtstramnings- och privatiseringspaket har genomförts i praktiken är det ändå många greker som redan drabbats genom arbetslöshet och minskade inkomster.

Det kommer mera. 150 000 jobb ska bort i den offentliga sektorn, pensionerna ska sänkas, liksom minimilönerna. Risken är att den ekonomiska nedgången fortsätter med minskad efterfrågan och därmed ännu högre arbetslöshet och mer umbäranden för befolkningen.

Går det enligt planerna ska statsskulden ned till 120 procent av BNP. Det vore alltjämt en farligt hög siffra och är egentligen inte förenligt med att ha euron.

Övriga EU litar inte på grekiska politiker och på den korrumperade byråkratin. Därför ska fler tjänstemän från EU-kommissionen placeras i Grekland för att se till att uppgörelsen följs till punkt och pricka. Grekland måste skriva in i grundlagen att avbetalningar på statsskulden alltid måste gå före andra utgifter som exempelvis pensioner, löner till läkare, sjuksköterskor eller lärare.

Politikerna i de stora partierna har fått skriva under att de kommer att följa uppgörelsen oavsett vad väljarna tycker i val. Det planerade grekiska valet i april ter sig därför meningslöst. Tysklands finansminister har också föreslagit att det skjuts upp och att Grekland likt Italien ska styras av en opolitisk expertregering.

Grekland är därmed i praktiken ett EU-protektorat. Valen ska inte betyda något genom att den strama ekonomiska politiken redan har slagits fast och skuldavbetalning ska skrivas in i grundlagen.

Frågan är dock vad som skulle hända om partier som motsätter sig uppgörelsen får ökat stöd i valen. Då kunde läget ställas på sin spets.

Nu tycks det ändå inte så sannolikt. Ett alternativ vore att lämna euron och förbättra konkurrenskraften genom att den nya valutan skulle få ett lägre värde. Det vore dock riskabelt och verkar sakna folkligt stöd. Opinionsmätningar visar att en klar majoritet av grekerna vill behålla euron och därmed känna att de tillhör Europa.

Då finns inget alternativ till att ta EU:s mycket beska medicin. Det går inte att ha kakan och äta den.

Däremot borde Grekland inte ha släppts in i euron. Dåtidens grekiska makthavare fuskade med siffrorna och fick vara med. Vanliga greker får nu betala ett mycket högt för pris för detta.

För Sveriges del är det noterbart att de sydeuropeiska länderna är på väg att luckra upp anställningsskyddet för att få fart påtillväxten. Frågan är när trycket utifrån ökar även på Sverige att avskaffa Las med mera.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons