Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Varken hackat eller malet om skolan

Staten ska bestämma mer och alla kan tvingas välja skola.

Annons
Allvarsamma. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och  minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar hur skolan kan bli bättre. Foto: Lars Schröder/TT

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har lovat att bli mer ödmjuk, men tycks ha kvar sin vurm för uttalanden som är otydliga, men låter kraftfulla.

När statliga Skolkommissionen presenterade förslag på hur skolan ska bli bättre menade Fridolin att i andra länder sågs skolan som säkerhets politik, så viktig är den. Låter bra, men vad betyder det i praktiken?

Skolan har nog alltid setts som viktig. Problemet är snarare att alltför många alltför länge har strävat åt fel håll.

Därför har för lite vikt lagts vid arbetsro, ordning, läraryrkets status, tydliga regler och att lärarens huvuduppgift är att lära ut i stället för att vara mentor och en allmän stödperson. Nu har pendeln lyckligtvis svängt, men det tar tid att vända utvecklingen.

Tidigare fanns även brett stöd för att mer skulle skötas lokalt. Den statliga styrningen minskade, samtidigt som den ekonomiska krisen slog till med full kraft på 1990-talet.

Kommuner fick då ta ett stort ansvar för besparingar i stället för satsningar. En ovan roll, något som nog bidrog till skolans problem.

Det märks att det har funnit stridiga viljor i kommissionen. Statens roll ska stärkas genom nya statsbidrag, mer kontroll och styrning på regional nivå samt fler tydliga mål om kunskapsresultat.

Något förstatligande föreslås dock inte. Kommunerna ska fortsatt vara huvudmän, men det kan enligt kommissionen krävas större enheter eller mer samverkan.

Kan det konkret betyda att Hallstahammar och Surahammar borde gå samman med Västerås i en skolorganisation?

Kommissionen menar att det fria skolvalet ska finnas kvar. Där finns dock en oro för, särskilt efter de senaste årens höga invandring, att skolan inte klarar att vara likvärdig.

Därför funderar kommissionen på att göra skolvalet obligatoriskt och att se till att skolorna blir mer integrerade. Det betyder i praktiken att färre skulle välja den lokala skolan, som i dag fångar upp elever som inte gör något aktivt val. Det kan också bli kontroversiellt om intagningen till populära skolor styrs så att nyanlända eller elever från eftersatta områden får förtur.

Flera är missnöjda. Liberalerna vill tillsammans med Lärarnas Riksförbund (LR) ha en förstatligad skola. Sveriges kommuner och landsting varnar å andra sidan för övertro på statlig styrning och undrar vilken roll kommunerna i så fall får.

Det är en berättigad fråga. Även de som vill förstatliga skolan anser att kommunerna ska driva de offentliga skolorna.

Men varför ska politiskt tillsatta organisationer driva verksamhet som någon annan styr? Ska kommunerna driva skolor bör det också finnas utrymme för lokala politiska prioriteringar.

Annars kan skolorna lika gärna drivas av friskolor eller av en myndighet. Politiker behövs bara om det fattas politiska beslut.

Annons
Annons
Annons