Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

När det gäller yttrandefrihet är det mycket bättre att stämma i bäcken än i ån.

Ledare

Det är bra att ständigt utvärdera och uppdatera grundlagens skydd för yttrandefriheten. Men stora förändringar bör bara ske om de är absolut nödvändiga och skyddet inte försämras

Viktig för demokratin. Tryckfriheten behöver ett starkt grundlagsskydd.foto: scanpix

I går presenterade Yttrandefrihetskommittén ett delbetänkande om det framtida skyddet för yttrande- och tryckfriheten. Den har i uppdrag att se om grundlagsskyddet lan göras teknikoberoende. I dag är skyddet starkare för en tryckt tidning än för till exempel en webbtidning och diskussionsforum på nätet.

Yttrandefrihetskommittén har dessutom fått i uppdrag att fundera över om den svenska lagstiftningen, där det finns en juridiskt ansvarig utgivare i alla lägen är förenlig med EU-rätten. Det har föga förvånande visat sig lättare sagt än gjort att besvara de här besvärliga frågorna.

Kommittén presenterar tre alternativ för ett teknikoberoende grundlagsskydd. I ansvarsmodellen finns ett skydd oavsett teknisk form så länge någon tar på sig ansvaret för vad som sprids. I verksamhetsmodellen får klassiska medier skyddet automatiskt medan nyare former får skydd så fort någon tydligt tar ansvaret. I den tredje modellen styr ändamålet. Uttalanden som är konstnärliga, syftar till debatt eller är journalistiska får då automatiskt skydd. Formuleringarna ligger nära de i EU:s dataskyddsdirektiv.

Kommittén tar inte ställning mellan alternativen utan vill avvakta remissvar och debatt. De folkpartistiska ledamöterna och några experter tar dock i ett yttrande framfört stark skepsis mot ändamålsmodellen och lutar åt att det är bättre att lappa och laga i nuvarande lagstiftning.

Sverige har en lång tradition av skydd för yttrandefriheten som går tillbaka ändå till l766. Frågan har därefter nästan hela tiden varit aktuell. Under andra världskriget ingrep regeringen mot frispråkiga tidningar. Det ledde efteråt till att skyddet för tryckfriheten stärktes.

I Sverige finns censurförbud, etableringsfrihet, juridiskt ensamansvar (ansvarig utgivare), meddelarskydd, särskild brottskatalog och rättegång med jury som skydd för yttrandefriheten. Varje inslag är inte unikt, men sammantaget ger det en jämfört med andra länder starkt skydd för yttrande- och tryckfrihet.

Andra länder har andra traditioner. Efter nazismens härjningar är till exempel publicering av Hitlers bok Mein Kampf förbjuden i exempelvis Tyskland, Österrike och Nederländerna. Den holländske högerpopulisten Willers har använt förbudet mot Mein Kampf som ett skäl för att kräva att även Koranen förbjuds. I Sverige skulle ett sådant befängt krav lätt kunna avvisas, men när man väl börjat förbjuda böcker blir det svårare att säga nej till nya förbudskrav. När det gäller yttrandefrihet är det mycket bättre att stämma i bäcken än i ån.

I Sverige ändras grundlagen oftare än i andra länder. Det är stundtals väl plottrigt och politiker ger för lätt efter för opinionsstormar. Samtidigt är det en fördel att även detaljer kan regleras i grundlagen. I andra länder med kortare texter överlämnas fler tolkningar från folkvalda politiker till jurister i domstolarna.

Det är bra att Yttrandefrihetsutredningen är brett sammansatt och är försiktig med bestämda slutsatser. Stora förändringar bör bara genomföras om de är nödvändiga eller innebär ett stärkt skydd för yttrandefrihet. Skälen att avvisa ändamålsmodellen är dock starka, den ger ett för svagt skydd.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons