Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Richard Appelbom: Socialdemokratisk kollaps i Nederländerna

Ledare

Överdriven oro för Wilders populism

Många röstade i valet i Nederländerna

Väljarna i Nederländerna tog politiken på allvar. Valdeltagandet ökade till 80 procent. Det är ett demokratiskt styrkebesked.

Inför valet handlade det mesta om högerpopulisten Geert Wilders Frihetsparti PVV, som förra året enligt opinionsmätningarna såg ut att bli största parti. Det gjordes jämförelse med Donald Trump, Brexit och med de kommande franska och tyska valen.

Det visade sig vara mycket väsen för lite ull. Opinionsmätningarna hade rätt den här gången, Frihetspartiet tappade när valet närmade sig.

Så brukar det vara. Till skillnad från i Sverige brukar opinionsmätningarna överskatta snarare än underskatta högerpopulisters stöd. Det högerliberala regeringspartiet VVD ser ut att ha vunnit på den uppblossande konflikten med Turkiet och blev klart största parti.

Nu fick Frihetspartiet drygt 13 procent av rösterna, ungefär som SD i riksdagsvalet. Bättre för PVV än i valet 2012, men sämre än 15,6 procent 2010. Så det blev ingen högerpopulistisk våg.

Däremot har flera andra partier skärpt politik och retorik om invandring och integration. Ungefär som i Sverige.

Det mest anmärkningsvärda är Socialdemokraternas kollaps. Partiet gick från 38 till 9 mandat, och fick runt 6 procent av rösterna!

Partiet satt som mindre partner i regering med högerliberala VVD. Regeringen har genomfört en del kontroversiella besparingar och åtstramningar, som höjd pensionsålder.

Trots att ekonomin går bra verkar väljarna ha straffat Socialdemokraterna hårt. Ännu ett västeuroepiskt land där tidigare stora socialdemokratiska partier har förlorat mycket stöd.

De holländska väljarna är mycket rörliga, så S kan hoppas på bättre tider. Kristdemokraterna gjorde ett katastrofval förra gången, men återvann en del. Gröna vänstern med en partiledare som ser ut som Kanadas bildsköne premiärminister Justin Trudeau, lyfts nu fram som framtidens parti efter att ha gått från fyra till 14 mandat. Men partiet hade 10 mandat så sent som 2010, så segern är inte så spektakulär. Och Gröna vänstern hade mindre än 10 procent av väljarna.

Valsystemet påverkar. Hade Nederländerna likt Sverige haft en fyraprocentspärr hade Djurrättspartiet, Pensionärspartiet, två konservativa kristna partier, ett parti inriktat på muslimer och ett mjukare högerpopulistiskt parti inte fått några mandat alls.

Däremot finns likheten med Sverige att det går bra att bilda minoritetsregeringar. Det krävs 76 för majoritet, en centerhögerregering med VVD, vänsterliberala D66 och Kristdemokraterna skulle få 71 mandat.

Det borde räcka som regeringsunderlag, men i politik är allt möjligt. I Holland brukar partierna ta god tid på sig att bilda regering. Så det kan dröja innan vi vet vilka som ska styra Nederländerna.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons