Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Snurrigt om liberalism på DN Kultur

Intressant ämne, oinsatt skribent

Foto: Henrik Montgomery

Dagens Nyheters kultursida har låtit skribenten Mattias Hagberg ”undersöka liberala ledarsidor”. I måndags grubblade Hagberg över om Göteborgs-Postens ledarsida har blivit högerpopulistisk, i tisdags fick Expressens ledarsida kritik och näst på tur står förmodligen Dagens Industris ledarsida som leds av PM Nilsson.

Det ska omgående nämnas att jag under de gångna tio åren har skrivit på Expressens ledarsida, även om jag nyligen slutade skriva där som fristående kolumnist. Jag skriver dock inte för att försvara andra, det gör de bättre själva.

Migrations- och integrationsfrågorna är laddade och skär igenom i det liberala ledarskribent-Sverige. Att det uppstår uppslitande debatter är därför inte konstigt. Tidigare var till exempel Irak-kriget en vattendelare som fick liberaler att bråka högljutt, i dag är det frågor om invandring och integration. Och på samma sätt som jag tar mig rätten att ha synpunkter på hur Vänsterpartiets ledning förminskar kvinnoförtrycket i förorterna, är Hagberg förstås fri att kritisera liberala skribenter.

Det som däremot får det att svida i ögonen är Hagbergs usla koll på ideologi och liberalism. Svepande nämner han ”typiskt socialliberala frågor”, när han egentligen syftar på sitt eget perspektiv. I själva verket är migrationsfrågan ganska bökig att placera på den traditionella höger-vänster-skalan. De som starkast argumenterar för öppna gränser i debatten är liberaler som drar åt det nyliberala hållet, som Fredrik Segerfeldt eller Johan Norberg (de har för övrigt en ny podd i hop med Mattias Svensson).

För en socialliberal som exempelvis Dagens Samhälles krönikör Jenny Sonesson – eller för övrigt en del socialdemokrater, läs exempelvis Widar Andersson på Folkbladet – väger värnandet av välfärdssystemen tyngre. Det är inte heller någon högervriden konservatism bakom Expressens nuvarande linje. Som Anna Dahlberg skriver i sitt svar till Hagberg: ”Det är lätt att rasa mot ’systemen’ tills man inser hur omänskligt samhället skulle bli utan fungerande välfärd och rättsstat.”

Att blanda in konservatismen som sådan blir bara snurrigt. Hagberg bör även ha noterat att det i partipolitiken är marknadsliberalerna i Centerpartiet som står för den invandringsvänliga linjen, medan socialdemokratin står för den mer restriktiva.

Det är lätt hänt att ledarskribenter blir ”politiska experter” som ska ge makthavare råd om vad som behöver göras.

Hagberg bortser dessutom från vad som hänt i politiken på senare år, något som naturligtvis påverkar vad ledarsidor tar upp. En del följer verkligen politiken. Se bara på Aftonbladets ledarsida, vars politiska redaktör efter regeringens 180-gradiga skifte i migrationsfrågan plötsligt skrev: ”Aftonbladets ledarsida har aldrig förespråkat fri invandring. Nationalstaten behövs för att organisera politik och välfärdssystem.” Samt: ”Om vi långsiktigt ska kunna stå upp för öppenhet och anständighet och ta emot fler flyktingar än andra länder, så måste både vårt mottagande och vår integrationspolitik fungera på ett annat sätt än i dag.” (26/1 2016).

Visst skaver det sig för en fri rörlighet-liberal att politiken och den politiska debatten i dag ser ut som den gör. Jag uppskattar Fredrik Segerfeldts konsekventa linje, och jag uppskattar att socialliberaler reagerar mot förslag som tiggeriförbud. Som engagerad mot hedersförtryck och identitetspolitik uppskattar jag även att de liberala ledarsidorna – inklusive DN:s – ofta skriver i dessa ämnen.

När Hagberg påstår att ”nästan ingen” längre skriver om jämställdhetsfrågor på Expressens ledarsida kan jag inte låta bli att undra: missar han alla texter om att alla kvinnor – även förortens – har rätt att slippa moralpoliser i hälarna? Texter om vikten av att alla flickor får vara med i skolundervisning, får slippa ingå i barnäktenskap, etcetera? Eller definierar han helt enkelt texter om jämställdhet som han ogillar som antiliberala? Förstås inte skillnaden på relevant liberal kritik mot företeelser som den destruktiva identitetspolitiken, hederskulturen eller den våldsbejakande islamismen, och på främlingsfientlig högerpopulism?

Med alliansen i regeringsställning tonades till viss del de ideologiska gränserna mellan partipolitiskt aktiva liberaler och konservativa ner. I dag kan man se ledarskribenter skifta från Svenska Dagbladets ledarsida till Expressens, eller gå från ordförande i Liberala ungdomsförbundet till att skriva ledare för Svenska Dagbladet, utan att någon höjer på ögonbrynen. Det är också lätt hänt att ledarskribenter blir ”politiska experter” som ska ge makthavare råd om vad som behöver göras. Pragmatism och en idé om bred borgerlighet kan lätt äta upp ideologi och visioner.

Där finns en poäng, och ideologi förtjänar fokus. Problemet är att DN satte pennan i handen på någon som inte kan ämnet.

Annons
Annons
Annons