Annons

Annons

Annons

För mycket lek i svenska förskolan

För Lekfullt? Skribenten menar att förskolan behöver satsa mer på undervisning och mindre på lek. Foto: TT

Annons

Barn mellan 3 och 6 år kan börja lära sig att läsa, skriva och räkna redan i förskolan. Enligt vetenskapliga undersökningar når hjärnan 95 procent av sin vuxenstorlek redan i 6-årsåldern och barnens inlärningsförmåga är stor, dessutom är hjärnans kapacitet hög. Därför bör ”läsa-skriva-räkna-insatser” införas i Sverige redan från förskolan.

Dessa insatser kan också bidra till förbättringar av kunskaper i tre huvudämnen, matematik, läsförståelse och naturvetenskap för barnen i grundskolan och gymnasiet.

Det förvånar mig inte att utbildningsministern Gustav Fridolin (MP), framhåller i DN den 4 mars att regeringen vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti med insatser för lågstadiet. Det nya lågstadielöftet ska förhoppningsvis förbättra kunskaperna i dagens svenska grundskola och ge ett bättre studieresultat.

Annons

Annons

Exempelvis lämnade 13,1 procent eller 12 700 elever nionde klass i grundskolan år 2013 utan att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Det var 35 procent av eleverna i årskurs 3 som inte heller nådde kravnivån i matematik, samt 23 procent som inte klarade kraven i svenska.

Det nya lågstadielöftet är definitivt ett nödvändigt förslag för dagens svenska grundskola. Men min fråga är varför ”läsa-skriva-räkna-garanti med insatser” inte börjar redan i förskolan?

Till att börja med lägger den svenska förskolan alldeles för mycket tonvikt på lek och socialt samspel för barnen, och alltför för lite tid att avsätts för barnens läsning, skrivning och räkning. Vetenskapen påstår att barnen i treårsåldern kan börja lära sig att räkna saker och ting i omgivningen med siffrorna 1 till 10 samt plus och minus.

Att lära sig alfabetet och leka med ordkort är det första steget för barnen att lära sig läsa och skriva. Men dessa pedagogiska läroplaner och hjälpmedel saknas i dagens förskola.

Därför vill jag framhålla att barnen i förskolan har en stor inlärningsförmåga och kan snabbt absorbera kunskaper, följaktligen skulle det vara en stor fördel med mer kunskapskrav i förskolans läroplan.

För det andra anses förskoleklassen vara en övergångsbro mellan förskolan och grundskolans årskurs 1. Emellertid har den svenska förskoleklassen lite för mycket betoning på lek i stället för lärande. Efter ett år i förskoleklassen kan många barn inte sitta stilla i klassrummet och lyssna, läsa eller skriva under lektionen.

Annons

Dessutom finns det inget förkunskapskrav för barnen att komma in i grundskolan. Om barnet inte är redo för grundskolan, får det ändå börja i årskurs 1. Därmed börjar de i skolan med små problem som successivt kan växa sig större i grundskolan.

Annons

För det tredje kom det svenska resultatet i Pisa-mätningen år 2013 som en chock. Resultatet av matematik, läsförståelse och naturvetenskap blev att de svenska eleverna placerade sig på 38:e plats av 65 länder.

Undersökningen visade att 70 procent av eleverna i Sverige har allvarliga brister i de tre huvud-ämnena. Shanghai, Kina, kom på den första platsen.

Vilka är anledningarna bakom det svaga resultatet från de svenska eleverna? Jag är född i Shanghai och har upplevt det kinesiska utbildningssystemet under skoltiden, samt som lärare i förskolan och grundskolan.

Vad jag kan se har resultatet påverkats av att det svenska skolsystemet har haft för låga krav på kunskaper och på barnens studiebeteende i flera decennier. Därför vill jag fastställa att svenska barn bör fokusera på kunskapsinlärande inom de tre huvudämnena redan från förskolan.

De bör uppmuntras att utveckla de individuella kompetenserna samtidigt som man ökar kunskapskraven från tidig ålder för att möta den globala nivån i grundskolan och gymnasiet.

För att genomföra ”läsa-skriva-räkna-insatser” i Sverige, räcker det inte med att bara staten gör föreslagna investeringar, utan man måste också förbättra lärarnas kompetens och förutsättning. För att öka skolans kapacitet och undervisningskvalitet, måste läraryrket förstärkas och ges en högre status så att lärarna kan stimuleras att utveckla sina kunskaper och sin pedagogiska kompetens.

Josefina Jie Löwgren Västerås


Josefina Jie Löwgren, Västerås

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan