Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Surahammar

Surabor väljer att inte starta företag – tredje sämsta placeringen i landet

Svensk Näringslivs senaste undersökning av hur många invånare i landets kommuner som "är företagsamma" är trist läsning för Surahammar.

Tobias Nordlander (S) tror att arvet från den tid då bruket var den stora arbetsgivaren kan verka dämpande på företagsamheten. Även kommunen kan bli bättre, därför genomförs nu projektet Attraktivt företagsklimat.

Bild: Magnus Östin/Arkiv

Annons

Svenskt Näringsliv har gjort en totalundersökning av antalet personer som antingen har en F-skattsedel, eller är delägare i ett aktivt handelsbolag, eller är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag för att få fram hur många som kan klassas som företagsamma.

Surahammar har tappat något sedan senaste mätningen: 6,9 procent av kommuninvånarna i åldern 16–74 år räknades av Svensk Näringsliv vid årsskiftet som företagsamma.

Snittet i länet är 9,6 procent och i landet 12,3 procent. Västmanland är det län som hamnar i botten i landet.

Surahammar tappar dessutom i nyföretagsamheten. 39 personer klassas som nyföretagsamma 2016. Endast två svenska kommuner har en svagare nyföretagsamhet än Surahammar.

Annons

Håkan Freijd, som nyligen avgått som ordförande i Företagarna Hallstahammar-Surahammar, är inte förvånad att Surahammar har en dålig placering. Han tycker att det saknas intresse från politiker och kommuntjänstemän för att skapa ett bra företagsklimat.

Annons

– Jag har dristat mig till att säga att det kommer att gå åt skogen för Surahammar om det inte blir en förändring, säger Håkan Freijd och menar att Surahammar har mycket att lära av Hallstahammar.

Hallstahammar har lämnat bruksandan, vilket var avgörande, menar han.

Surahammars kommunalråd Tobias Nordlander (S) är enig med Håkan Freijd om att arvet påverkar.

– Det finns förstås många olika faktorer som spelar in, men naturligtvis har vi med oss att Surahammar varit en bruksort och det tar tid att ställa om.

Arvet skapar trösklar, både mentala och praktiska, som hindrar invånare att starta företag, menar han.

– I Gnosjö är trösklarna lägre: där känner invånarna andra som driver företag och kan få hjälp. De är inte så ensamma.

Han håller inte med om att kommunen ska vara ointresserad av företagarfrågor. Han hänvisar bland annat till projektet Attraktivt företagsklimat som pågår till 2018 och som han räknar med ska bära frukt.

– Det handlar bland annat om att komma bort från byråkratstämpeln.

Kommunen har kortat ned handläggningstiderna för bygglov, vilket ska vara uppskattat bland företagare, och skaffat mer företagarvänliga rutiner kring livsmedelskontroller.

Annons

Tobias Nordlander hoppas att det ska ge resultat som lyfter kommunen från bottenplaceringen.

Annons

Västmanlands mest företagsamma invånare fann Svensk Näringsliv liksom ifjol i Sala: 13,7 procent.

Nu har VLT:s app blivit ännu bättre! Snabbare, smidigare - och du kan skräddarsy ditt nyhetsflöde på ett helt nytt sätt. Glöm inte att ladda ned/uppdatera VLT:s nya app här.


Magnus Östin

021-19 92 10
[email protected]

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy