Jag var och handlade på Bäckby centrum i måndags eftermiddag (20/3). Det är fortfarande ljust ute. När jag går ut från Ica med händerna fulla av varor står det ett gäng på torget på ungefär sex personer. Precis när jag låser upp min cykel så kommer första smällen.

Läs också: Ungdomar kastade sten och sköt fyrverkerier på polisen på Bäckby

Det ryker. Jag blir jätterädd och tappar en kasse. Jag ropar skrämt till och en av killarna härmar mig. Smällen följs av flera höga knallar och lite rök. Jag går skakis därifrån.

Det står en polisbil parkerad utanför Bäckbyskolan med tända lyktor. Jag knackar på rutan till bilen. Rutan vevas ned och en kvinnlig polis tittar (trött) upp på mig. Jag återger kort precis vad som hänt och hon svarar att de skjutit mot dem också med raketer/smällare.

Jag frågar vad de tänker göra, om de väntar på förstärkning eller vad de sitter kvar i bilen för? Polisen tittar på mig och frågar vad jag tycker att hon ska göra? Va?! Jag svarar lite förvånat att det vet inte jag, det är ju hon som är polis.

Hon säger något om att de inte tänker göra något och att de är på väg till ett annat uppdrag. Jag tror att jag hört fel, jag blir jättearg. Resten av vår konversation kommer jag inte ihåg, jag tror att jag stammar nåt om att det verkar jättekonstigt att de sitter kvar i bilen medan det låter som krig här utanför.

För pluskunder: VL:s kamera filmade vid stenkastningen på Bäckby – filmen överlämnad till polisen

Resten av kvällen blev ännu värre här på Bäckby. Åtta polisbilar fick jaga ungdomar större delen av kvällen. Ska vi behöva ha det så? Jag är ledsen och arg och känner mig så maktlös över det som händer. Jag vill inte bo här.

Rättssäkerheten är satt ur spel på Bäckby

Polisens svar: Därför ingrep vi inte mot raketskjutarna

VLT Insändare
insandare@vlt.se