Sverige borde gå i täten för barns rättigheter. Men den nya utredningen om barnäktenskap - som välkomnas av regeringen - föreslår tyvärr inget totalförbud.

Nyanlända gifta flickor som kommer till Sverige får ofta en gemensam handläggare med mannen som de är gifta med, och ses alltså redan från start som en del av en äktenskapsduo. Sedan accepterar Sverige i praktiken barnäktenskapen genom att låta "paret" bo ihop. När en granskning gjordes för två år sedan visade det sig att nästan alla kommuner som tagit emot många nyanlända lät minderåriga flickor som fyllt 15 år bo med männen de är gifta med.

Att Sverige i praktiken godtar barnäktenskap har märkts på flera sätt. Socialtjänsten i Mönsterås kommun ansökte om vård, enligt lagen om vård av unga, av en ensamkommande flicka från Syrien. Hon hade som tolvåring gifts bort till en äldre kusin. Väl i Sverige hade flickan - enligt födelsebeviset - hunnit fylla 14 år och bli gravid.

Förvaltningsrätten i Växjö valde att avslå socialtjänstens ansökan, med motiveringen att flickan är "en med svenska mått mätt brådmogen flicka". I domen, som kom tidigare i år, kunde man även läsa att flickan har "en fast förankring i sin religion och i den kultur som hon är uppväxt i". Som om barnäktenskapet därmed skulle vara okej. Argumentationen är horribel.

Nu har regeringens utredare Mari Heidenborg lagt fram sina förslag som ska försvåra barnäktenskap. De enligt Migrationsverket 132 barnen - mörkertalet misstänks vara stort - som redan är registrerade som gifta får inte sina äktenskap ogiltigförklarade. Men tanken är att liknande barnäktenskap inte ska erkännas längre fram.

Ett steg i rätt riktning, men något totalförbud blir det alltså inte. Utredaren behåller "synnerliga skäl", möjlighet till undantag, och det är av hänsyn till EU-länder som kan tillåta barnäktenskap från 16 års ålder. Ett generellt icke-erkännande av barnäktenskap skulle "riskera att komma i konflikt med Europakonventionen om rätt till liv och privatliv", säger utredaren. Regeringen, som gärna kallar sig feministisk och brukar hylla Barnkonventionen, välkomnar utredningen.

Men om länder som Danmark kan införa ett totalförbud, varför velar vi? Om andra EU-länder gör fel och tillåter minderåriga att ingå äktenskap, varför kämpar inte Sverige för att de ska ändra sig? Tänk om vi hade haft en lika mjäkig hållning i frågan om barnaga. "Inte kan väl vi totalförbjuda heller, det finns ju länder i vår närhet som tillåter!"

Nu fanns en chans att tydliggöra att Sverige inte accepterar att minderåriga är i äktenskap. Att barns rättigheter faktiskt går före allting annat. Den chansen missas - igen.