SVT:s Uppdrag granskning tog i veckan upp utrikesföddas överrepresentation vid överfallsvåldtäkter. Vilket i sig inte är en nyhet: De båda kvällstidningarna har tidigare pekat på siffror om just överrepresentationen vid våldtäkter.

Beror överrepresentationen på socioekonomiska faktorer, alltså att många utlandsfödda lever i utanförskap och fattigdom? Är siffrorna ett tecken på att invandrare döms i högre grad? En tes är att kulturell bakgrund kan ha med saken att göra. Forskningen på området brister. Att SVT tog upp kulturaspekten har fått debattörer att reagera.

Kriminologen Jerzy Sarnecki, som själv får gott om utrymme i programmet, menar att det över huvud taget inte borde sändas. På Twitter skriver Ida Östensson, grundare av stiftelsen Make Equal, att Uppdrag granskning ägnat sig åt rasism. Kriminologen Nina Rung och andra debattörer säger sig se "allvarligt på populistisk och förenklande rapportering som denna" (Aftonbladet, 22/8).

Men måste allt ses som populistisk rasism? De viktiga berättelserna i #Metoo utesluter inte det som den tidigare polisen Mustafa Panshiri, som föreläser för ensamkommande, lyfter fram i SVT:s granskning. Nämligen att det kan uppstå kulturkrockar i mötet med Sverige. Addera till det att exempelvis de ensamkommande saknar föräldrar och släktingar när de kommer, och att det kan finnas alkohol och ibland droger med i bilden.

I programmet säger ett gäng afghanska killar det själva: i vårt hemland är tjejer täckta, det råder islamism. Då kan det uppstå missförstånd, att en del kan tro att tjejer som går klädda i kjol vill ha sex.

Eller som journalisten Magda Gad också uttrycker det: "Vi som jobbar i de här länderna vet mycket väl hur stora skillnaderna är vad gäller allt från kultur till synen på kvinnor, rättssystem och hur hela samhället är inordnat." (Expressen, 23/8). Därutöver finns det fenomen som gruppvåldtäkter på pojkar, "bacha bazi", vilket bland annat tagits upp i en FN-rapport och förekommer på sina håll i Afghanistan.

Uppdrag gransknings kritiker har rätt i att man inte ska dra för stora växlar på ett urval som 843 dömda gärningsmän. Att inte "alla" invandrare begår våldtäkter, och att även svenska män våldtar, är rena självklarheterna. Det är också helt fel att göra det till en "svenskar mot invandrare"-fråga. Den grupp kvinnor som är mest utsatt för sexualbrott är andra generationens invandrare (det är naturligtvis lika illa när svenska kvinnor utsätts).

Kultur - normer och värderingar - spelar naturligtvis roll. Hur ska man arbeta förebyggande om man inte vill se det? Till det positiva hör att kultur går att förändra. Mustafa Panshiri visar att det går att ta i frågan utan att tappa balansen.