I gårdagens SVT Agenda kritiserade Centerpartiets Fredrick Federley "centerhatet". En "moderatnära" svans i bland annat sociala medier ägnar sig åt detta hat, menar Federley.

Han har en poäng i att pajkastningen inom Alliansen måste upphöra. Det gäller åt båda håll i debatten om regeringsfrågan.

Centerpartiet och Liberalerna har gått till val på att absolut inte ta stöd av, eller göra sig beroende av, Sverigedemokraterna.

Partierna har förvisso inte lovat att blockera en M-ledd regering där de själva inte ingår. Men huvuddragen - att de liberala partierna vill hindra SD att få inflytande - kan inte komma som en överraskning.

Däremot har Moderata ungdomsförbundets Benjamin Dousa rätt när han i Agenda påpekar att Annie Lööf behöver välja väg. Att "önska" sig att Socialdemokraterna ska ge stöd åt en alliansledd regering är inte realistiskt för fem öre. "Glöm det!", som Stefan Löfven har uttryckt det.

Löfven har varit fåordig sedan han fick uppdraget att sondera en regeringsbildning. I dag bad han talmannen om att få ytterligare en vecka på sig. Att Löfven har uttalat sig om arbetsrätten har också tolkats som en blinkning åt Centerpartiet.

Men i nuläget är det fel av de borgerliga C- och L-kritikerna att ta ut förlusten i förskott.

Vad är poängen med att sprida nidbilder på Annie Lööf i sociala medier? Och varför det höga tonläget tillbaka, mot dem som inte delar C:s hållning?

I Landskrona har Liberalernas framgångsrike kommunalråd Torkild Strandberg och den koalition som styr kommunen stöd av SD. Inte saknar Strandberg, eller den politik han för, respekt för "människovärdet" för det.

Om Löfven står tomhänt om en vecka behöver allianspartierna ta nya tag. Så sänk tonläget några hack.