När Wes Craven debuterade 1972 med den sadistiska skräckfilmen ”Last house on the left” deklarerade han att den främsta inspirationskällan var Ingmar Bergmans ”Jungfrukällan”. Det var ett tecken i tiden, under 70-talet började filmens finkulturella uttryck och tidigare nedvärderad genrefilm på allvar fungera som kommunicerande kärl.