Annons

Annons

Annons

analysMimerkvarteret

Erik Jersenius
”Runka mig med vita handskar på...” – det omöjliga geniet Johnny Bode

Tilltaget att spela ”Bordellmammas visor” i samband med en vernissage på Västerås konstmuseum upprörde besökare som inte uppskattade att få lyssna till schlagern om sjömannen Neger-Joes frivola eskapader bland prostituerade i Stockholms hamn.

Erik Jersenius skriver om Johnny Bode, en sällsam person och säregen röst i den svenska populärmusiken. Ett omöjligt geni.

Text

Det här är en analys.

Annons

I somras stormade det kring parodirapparen Mr Cool (Anton Magnusson) och hans låt ”Knulla barn”. Ett flertal profiler i sociala medier med hög moralistisk svansföring hade rotat fram och väsnades om ett tre år gammalt obskyrt nattsvartkomiskt rapstycke från ett avlägset hörn av musikstreamingtjänsten Spotify. De krävde att få tysta en röst de inte tidigare hade hört, men som de inte tyckte om. Resultatet blev att artistens nära och kära fick utstå publika angrepp, att låten, trots att den gjordes ”icke sökbar” på Spotify, blev den då mest hörda i Sverige och att konstnärlig frihet och yttrandefrihet till slut vann när förundersökningen om uppvigling till brott lades ner.

0 kri en månad

Läs vidare med Digital

Läs för 0 kr i en månad – därefter tills vidare 149 kr/månad. Ingen bindningstid. Säg upp när du vill.

Visa vad som ingår i Digital

Det här ingår i Digitalpaketet

  • Alla nyheter på vlt.se
  • Nyhetsappen med pushnotiser
  • Nyhetsbrev med senaste nytt

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan