Just nu visas ”Guerrilla Girls” på Västerås konstmuseum, en utställning om det amerikanska feministiska konstnärskollektivet med samma namn som sedan mitten av 1980-talet gjort konstaktioner där de satt upp affischer, flyers och stickers med olika politiska budskap. Som en utveckling av utställningen ser konstmuseet till att ställa ut konst även utanför museibyggnaden.

Tanken var att affischerna skulle sitta uppe redan den 7 april, men av någon anledning tog det ett par dagar att få upp dem. Vid det här laget har ni sett dem. Under veckan sitter konstnären Maryam Fannis bilder uppe på 44 av stadens affischplatser. Platserna ägs av företaget Clear Channel, som hon har intresserat sig för och som sedan ett par år tillbaka har en viktig roll i att möblera Västerås offentlighet och bestämma vilka budskap vi dagligen möter i stadsmiljön.

– Det som är intressant med Clear Channel är att de formger de fysiska miljöerna. De bygger sådant som busskurer, bänkar och offentliga toaletter där de också har utrymmen för reklam som de säljer till vilka de vill, säger Maryam Fanni.

I grunden är hon grafisk formgivare och arbetar mycket med att formge trycksaker som böcker och affischer. Dessutom är Maryam Fanni doktorand på Högskolan för design och hantverk i Göteborg där hon också i sin forskning intresserar sig för vem och vilka som gestaltar våra offentliga miljöer.

Clear Channel grundades i San Antonio i Texas 1972 och är i USA framför allt känt som ett mediebolag med politiskt konservativa radiokanaler som kärnverksamhet. Globalt är företagets affärsidé att tillhanda hålla städer och företag sådant som väderskydd, parkbänkar, papperskorgar, toaletter, lånecyklar och informationsskyltar gentemot att de får sälja reklamplatsen.

Verket ”Västerås stads avtal med Clear Channel” består av sex olika affischer. I dem berättar Maryam Fanni i utdrag om det avtal Clear Channel har med Västerås stad och inte minst om den självbild och aggressiva marknadsföring företaget har.

– Deras budskap och presentation av sig själva handlar mycket om att de ska dominera och expandera. De intresserar sig inte för små samhällen utan vill vara i större städer där de kan exponera reklam och budskap för så många människor som möjligt.

Trots att företag som Clear Channel får en oerhörd dominans i det offentliga rummet är deras roll något som sällan diskuteras i Sverige.

– Det är en demokratisk fråga kring vem som bestämmer hur vår offentlighet ser ut. Intressant nog finner exempelvis sällan journalister det intressant att uppmärksamma medborgarna på de här avtalen som Clear Channel sluter med kommuner och städer under lång tid. I Västerås sträcker sig avtalet fram till 2025.

Clear Channels verksamhet innebär en likriktning av städer när det kommer till möblering av det offentliga rummet, men det finns de platser där de inte varit välkomna. I norska Bergen valde invånarna 2005 att tacka nej till företagets tjänster, vilket har fått en mycket större betydelse för hur det ser ut i en stad än man kanske kan tro. I en av sina bilder visar Maryam Fanni hur olika och sköna busskurer kan vara när de som i Bergen finns många varianter av dem.

– Det visar tydligt vilken betydelse för mångfalden i staden den här typen av miljöer faktiskt har, hur en stad kan se annorlunda ut.

Clear Channel är inte heller helt okontroversiellt när det kommer till vilka budskap och vilken information företaget ger utrymme för på sina reklamplatser. Under valet 2014 valde Clear Channel låta Sverigedemokraterna affischera omdiskuterade budskap i Stockholms tunnelbana, men företaget hävdade att de satte yttrandefriheten främst.

– Det är ett argument Clear Channel använder när de blir pressade eller ifrågasatta, men samtidigt har de exempelvis nekat en organisation som Djurens Rätt att affischera.

Maryam Fannis konstverk sitter uppe fram till den 14 april med syfte att få oss västeråsare att fundera över vem som utformar vår gemensamma fysiska miljö och vilka budskap vi möter i den.