Felciteringar, halvsanningar och rena faktafel, tyckte Jonas Carlberg (Krav) att jag framförde i min debattartikel. Jag skrev att eko-jordbruket inte är bättre för miljön, enligt en debattartikel i DN där det presenteras siffror från Livsmedelverket och det är tydligt att man kan läsa en viss skrift som hen läser en viss skrift. Jag förlitar mig mer på forskare än en ekonomisk intresseorganisation.

För att komma med ytterligare upplysningar från forskare som publicerade en svensk studie i tidskriften Nature i höstas. Där framgår det att ekologiskt odlade ärtor resulterar i en 50 procent större klimatpåverkan, än konventionellt odlade. För vete var skillnaden hela 70 procent

Krav och andra organisationer skrämmer folk med att det finns bekämpningsmedel i den konventionella odlingen och att det inte förekommer något i det ekologiska. I Danmark har det gjorts en studie angående bekämpningsmedel i 47 olika varor. Man fann att intaget av bekämpningsmedel för en vuxen motsvarade ett alkoholintag som uppgår till ett glas vin vart sjunde år. Vi vet också att en livsmedelskedja (Coop) fick avbryta sin reklamkampanj för deras påståenden om de ekologiska fördelarna som de inte kunde bemöta med vetenskapliga argument.

En kvalificerad halvsanning från Jonas Carlberg är där han skriver att ekologisk odling klarade förra sommarens torka bättre än konventionell odling. För detta finns det naturligtvis inga vetenskapliga belägg. Att det är sämre avkastning för ekologisk odling skulle bero på att odlingen oftast sker på marker som i sig ger lägre avkastning, är också en halvsanning, sanningen är att det på den ekologiska odlingen så växer det mer ogräs, det är det som gör att avkastningen blir lägre. Ogräs i våra åkrar bidrar inte till biologisk mångfald.

Ekologisk lingonsylt, kantareller, hjortron, sill och så vidare gör ju vem som helst misstänksam. Till produktionen av ekologiskt vin får man använda kopparsulfat ett miljögift som stannar kvar i marken och skapar miljöproblem.

Filmjölksdag i skolan? Det var ett förslag till skolan i en kommun där man skulle spara pengar. Vi vet att våra barn behöver näringsriktig mat för att klara av skoldagen på bästa sätt. Inget förslag på att sänka ambitionerna på att köpa ekologiskt, var den första tanken. Det är ju inte bara våra barn i skolan som drabbas när kommuner lägger sina pengar på ekologiska produkter. Även våra gamla drabbas när det ska vara ekologiskt, istället för att köpa konventionellt som skulle gynna både våra yngre och äldre.

Sverige har ur många aspekter det bästa och mest miljövänliga jordbruk i världen och det ska vi naturligtvis även ha i framtiden, då duger det inte att förlita sig på naturfilosofi utan vårt jordbruk ska utgå från naturvetenskap och beprövad erfarenhet.

Sigge Synnergård

Kolbäck