Vad händer med maten i en krissituation? Ja, den frågan diskuterades förra veckan då Handelskammaren Mälardalen anordnade ännu ett seminarium på webben, ett så kallat webbinarium. Sveriges livsmedelsförsörjning är inte bara en (livs)viktig fråga, utan också högaktuell – givet läget vi befinner oss i.

Coronakrisen har lärt oss väldigt mycket. En av lärdomarna är att ett inhemskt lager med sjukvårdsmateriel och skyddsutrustning kan vara avgörande för en snabb hantering av samhällssmitta och omfattande virusspridning.

I början av coronavirusets framfart i Sverige såg vi hur hyllmeter efter hyllmeter med pasta, ris och, av någon outgrundlig anledning, toalettpapper tömdes runt om i livsmedelsbutikerna. Men någon akut livsmedelsbrist har vi, som tur är, klarat oss undan. I alla fall den här gången.

Men sedan 90-talet har Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit från 75 procent till 50 procent. Vi är inte ens självförsörjande på nationaldrycken mjölk i dag, något Jenny Emerén, vd för Handelskammaren Mälardalen, lyfte fram.

När nästa kris kommer, för det kommer att komma både en och två kriser i framtiden, riskerar vi att stå där med brist på fler livsmedel än ris och pasta. Spannmål, grödor, bönor och ärtor behövs – inte bara för att vi människor ska hålla oss mätta, utan framför allt som foder till djur inom mjölk- och köttproduktionen. Det är till djurfoder majoriteten av allt svenskt spannmål går till.

En långvarig torka skulle alltså slå hårt mot vår livsmedelsförsörjning, något som både Västmanlands landshövding, Minoo Akhtarzand, och landshövdingen från grannlänet Örebro, Maria Larsson, menade bäst möts med ökad självförsörjning, genom fler producenter av just livsmedel, men även större lagerhållning.

Västmanland har, på gott och ont, en relativt stor erfarenhet av krishantering givet den stora skogsbranden 2014, men även skogsbränderna från 2018. Har det varit positivt för länet under den här krisen? Ja, kanske. Utan tidigare kriserfarenhet vet vi inte hur läget hade sett ut i dag.

Hur har vi då klarat av den här krisen? Ja, det vet vi ju inte riktigt än. Vi är, som bekant, fortfarande mitt i den.

”Vi har klarat livsmedelsfrågan under den här perioden, just med tanke på att gränserna för varor har varit öppna och varor har kunnat transporteras hit. Men vi måste ta lärdom av det vi ser nu i planeringen för framtiden. Vi måste dels vara mycket mer förberedda och skapa förutsättningar för kommande kriser, men framför allt fortsätta totalförsvarsuppbyggnaden där livsmedelsstrategin och livsmedelsfrågorna är oerhört viktiga”, avslutade Akhtarzand webbinariet.

Landshövdingen har rätt. Totalförsvaret är avgörande för hur väl Sverige kommer att klara kommande kriser. Vår sjunkande självförsörjningsgrad utgör ett hot mot vår beredskap vid nästa krisläge.

Enligt Försvarsberedningen har alla i Sverige ett ansvar att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka, helt utan stöd från samhället. Sju dagars egen försörjning kan kännas lång, framför allt för de som är vana med den omfattande service som finns i samhället i allmänhet, och i städerna i synnerhet.

LÄS MER: Fler ledare av Gustav Ericsson

Anmäl text- och faktafel