Anmäl text- och faktafel

Har du bommat nyheten som västeråsarna utanför din nischade intressesfär pratar om?

Får du upp samma hundratal film- och serietips oavsett vilken kategori du scannar av på Netflix, som i verkligheten har tusentals alternativ?

Facebookscrollar du dagligen bland inlägg från en bråkdel av massan av dina så kallade virtuella "vänner"?

Blir du evighetsmatad av nya kattvideos för att du faktiskt då och då tittar på kattvideos på Youtube?

Det är AI och algoritmer som ligger bakom detta.

Den korta lekmannabeskrivningen av AI är maskininlärning där datorer/robotar själva ska lära sig hur människor tänker och fungerar genom att analysera så mycket data som möjligt. Utvecklingen av artificiell intelligens exploderade när människor kopplades upp globalt och möjligheten att samla in användardata uppkom.

Den korta lekmannabeskrivningen av algoritmer är ett flödesschema med fritt antal variabla lösningar på ett problem. Algoritmer är kort sagt ett verktyg för AI-utveckling.

Det finns förstås många syften med AI, vissa säkerligen suspekta sådana som handlar om kontroll och strävan efter ökad makt ... men jag fokuserar här på vanligare officiella versioner som lyder: AI kan underlätta människans vardag, AI kan sortera fram det relevanta ur det gigantiska informationsbruset, AI kan lösa problem som överstiger människans kapacitet, AI kan lösgöra människan från monotona och tidskrävande uppgifter – som arbete (!?).

Gott så.

Och AI fungerar utmärkt till en viss del.

Även vi på VLT använder AI och algoritmer i delar av vår nyhetsproduktion (exempelvis textroboten) samt på vår kundupplevelse gällande sajt och app (personalisering av nyhetsflöden).

AI är här för att stanna ... MEN det återstår oerhört mycket utveckling och analys för att AI-användningen verkligen ska leva upp till de samhällsfrälsande förväntningar som utbasuneras.

Vi på VLT har för bara någon månad sedan tagit del av vår koncernanalys som visar att trendande på sajt och app samt senaste nytt på sajt och app fortsatt slår AI-personaliseringen. Kontentan av det är att vi tar ett steg tillbaka gällande just personaliseringen i det digitala nyhetsflödena eftersom vår AI ännu inte är tillräckligt intelligent för att driva optimal läsning via algoritmuträknat intresse.

Att upptäcka och erkänna den artificiella ointelligensen är viktig i vår digitala värld. Att envist hävda att gällande AI-lösningar är facit till kundbeteende och kundbehov är inte bara dumt, utan även oetiskt.

Om AI med dess bakomliggande algoritmer inte kontinuerligt ifrågasätts riskerar vi alla att få en snäv världsbild där vi bara umgås, kommunicerar och stärker våra redan rådande åsikter instängda i nischade digitala bubblor.

Skulle detta ske skulle jag i min personliga digitala värld för alltid matas med i stort sett bara ishockeynyheter på vlt.se, Marvelfilmer och -serier på Netflix, medielänkdelningar på Facebook och gitarriffs på Youtube.

Jag gillar allt ovan, men jag är också en kräsen och ombytlig människa som behöver bredda mina vyer för inspiration. När jag behöver nya intryck, och vilka de är, har dagens AI ingen aning om.

Lägg därtill att varje individ är unik, vilket innebär att klusteralgoritmerna – där olika personers intressen klumpas ihop i större grupper – inte håller för att kunna erbjuda en optimalt personaliserad kundupplevelse.

AI-vägen dit kan vara att bryta ner våra känslor, tankar, åsikter och vårt beteende på individnivå.

Frågan är hur långt vi vill gå?

VECKANS TRE HETASTE

Rosalinda. Så kallades inofficiellt den sporttextrobot som bland annat VLT har använt sedan 2016. Ständigt under utveckling.

Google Cloud Vision. AI-verktyget som kategoriserar innehållet i bilder analyserar sedan i februari 2020 sin data könsneutralt för att undvika felvinklade slutsatser. Digital jämlikhet.

Journalister och ansvariga utgivare. Blir allt viktigare för pressetiken ju mer AI-journalistiken växer.

VECKANS CITAT

Elon Musk (född 1971), sydafrikansk miljardär som bland annat är vd för Tesla Motors, Neuralink och SpaceX.