Tyvärr har både medierapporteringen och politiska utspel, i olika grader, präglats av en felaktig bild om dansk straffrätt. I den här krönikan ska jag därför förklara vad som gäller i Danmark. I texten tar jag upp några punkter som särskilt har varit på tapeten.

Stämmer det att Danmark saknar en så kallad ungdomsrabatt (det vill säga att unga personer kan få lägre straff just på grund av sin låga ålder)? Både ja och nej! I Sverige finns en ungdomsrabatt för personer över 15 år, men under 21 år.

I Danmark finns det ingen ungdomsrabatt för personer över 18 år. Men i Danmark finns det en regel om att de mellan 15–17 år ska behandlas annorlunda än myndiga personer. Fängelse ska till exempel undvikas och den låga åldern ska påverka längden av straffet. Och den som var 18 år när brottet begicks får inte heller dömas till livstid.

Till det finns särskilda straff för unga, som är inriktade på behandling. Dessutom kan unga personer, liksom alla dömda i Danmark, under vissa förutsättningar villkorligt friges efter halva fängelsetiden. Annars finns en generell regel om att man ska friges efter två tredjedelar av ett avtjänat fängelsestraff. I Sverige kan man villkorligt friges efter två tredjedelar av ett avtjänat fängelsestraff.

► Stämmer det att man i Danmark får högre straff vid en fällande dom för mord?

Det generella svaret på den frågan är nej. I Danmark kan man få mellan 5–16 års fängelse eller livstid. I Sverige kan man få mellan 10–18 år eller livstid. I Danmark döms livstidsstraffet vid mord bara ut i väldigt speciella fall. Det är ovanligt alltså. I Sverige har utgångspunkten länge varit att man ska döma ut ett straff mellan 10–18 år.

Trots det är det vanligare med livstidsstraff i Sverige än i Danmark. Och generellt sitter den som döms till livstid längre tid i fängelse i Sverige än om personen hade dömts i Danmark. I början av det här året gjordes en ändring av den svenska mordparagrafen. Ändringen tänks göra så att fler ska dömas till livstid.

Däremot finns det i Danmark en särskild regel om att brott som begås i gängmiljö gör att en domstol kan dubbla straffet. Mord är ett av de brott som gör att straffet kan dubblas. Men givetvis kan inte livstidsstraffet dubbleras.

► Stämmer det att man i Danmark kan hemlighålla bevisning från den som är misstänkt och som senare åtalas för ett brott?

Nej, någon sådan regel finns inte i dansk rätt! En sådan regel skulle helt enkelt inte vara okej enligt de grundläggande principer som gäller i demokratiska länder. En stat får inte hemlighålla någon bevisning. Det framgår bland annat av Europakonventionen, som skyddar enskilda personers fri- och rättigheter. Både Danmark och Sverige har skrivit på Europakonventionen och måste följa den.

Det som däremot finns i Danmark är att en åklagare under vissa omständigheter kan lägga fram bevisningen vid ett senare tillfälle än vad som annars gäller. Senast vid den så kallade sakframställan, det vill säga den delen som inleder en rättegång och där åklagaren förklarar vad åklagarsidan menar att den åtalade har gjort sig skyldig till, måste det läggas fram. Då har den åtalade möjlighet och utrymme att hinna försvara sig mot det som förs fram mot honom och henne. Just möjligheten att inom rimlig tid få bemöta de bevis som staten för fram mot en, är en av de grundläggande principerna som gäller när staten anklagar någon för brott.

Med den här texten hoppas jag att några felaktigheter har retts ut. Man får gärna låta sig inspireras av hur juridiken i våra grannländer ser ut. Det är också ganska vanligt att man tittar på hur bland annat de nordiska länderna gör inför att någon lag ska ändras här i Sverige. Det är också ganska vanligt att man som forskare i juridik sneglar på hur man gör i övriga Norden. Det är därför beklagligt att det under den senaste tiden har förekommit så många missförstånd om vad som egentligen gäller i Danmark.

Förhoppningsvis är det många som kan ta lärdom av det här och först ta reda på vad som faktiskt gäller. Alla tjänar på att korrekt information förmedlas.