I början av oktober återupptog parterna inom industrin de ajournerade avtalsförhandlingarna. Facken inom industrin menar att det är viktigare än någonsin att hålla i industrinormeringen. En långsiktigt hållbar lönebildning, som normeringen garanterar, är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och därmed för att vi ska ha råd med vår välfärd.

I vår senaste lägesbedömning konstaterar vi att utvecklingen nu är på god väg mot mer normala förhållanden efter det kraftiga och snabba fall som utösts av coronapandemin. Det gäller även för svensk industri. Osäkerheten, som i mars var monumental, har nu minskat betydligt. Naturligtvis görs olika bedömningar om hur snabb återhämtningen kommer att bli. Som alltid ser det lite olika ut i olika branscher. Vissa branscher har vinden i ryggen medan andra har det tuffare. Pandemin kommer att fortsätta att påverka ekonomin, men läget ser i dag betydligt ljusare ut än för bara några månader sedan.

Facken inom industrin anser att lönerna bör utvecklas utifrån de förutsättningar som ges av ekonomins långsiktiga utveckling. Industrinormen ger stabilitet och förutsägbarhet och minskar riskerna för felsteg. Det är tack vare denna normering som svenska löntagare har haft en god löneutveckling. Vi triggar inte kraven när ekonomin går bra men kräver utdelning även i lågkonjunktur. Det vore ett stort misstag att överge den lönebildningsmodell som vi faktiskt vet fungerar.

Likaså vore det riskabelt med en lönebildning med alltför starkt fokus på konjunkturläget vid avtalstillfället. Låga ökningar i lågkonjunktur följs av kompensationskrav och lönerekyler när konjunkturen är bättre. Lönebildningen blir ryckig. Det är varken bra för företagen, för de anställda eller för samhällsekonomin. Därmed är det inte heller bra för välfärden. Facken inom industrin agerar utifrån ett långsiktigt perspektiv för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det menar vi är viktigt för återhämtningen i den svenska ekonomin och för fortsatt konkurrenskraft för Västmanlands industriföretag.

Vår utgångspunkt i industriförhandlingarna är tydlig – vårt lönekrav på 3 procent från 1 april är alltjämt rimligt och gäller.

Facken inom industrin är därmed beredda att sluta de första löneavtalen och sätta det så kallade märket för löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden. Vi kommer fortsätta att ta vårt ansvar för en stabil svensk lönebildning – till gagn för industrin och för jobben i Västmanland.

Marie Nilsson

förbundsordförande IF Metall

Martin Linder

förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per-Olof Sjöö

förbundsordförande GS

Eva Guovelin

förbundsordförande Livs

Anmäl text- och faktafel