Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: En Bolinder Munktell kommer aldrig att bli en Tesla 

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Svar på debattartikeln ”Kommersiellt elflyg inget att hoppas på”, vlt.se den 1 januari.

Debattören raljerar (återigen) över elflygets framtid och försöker styrka sina resonemang genom att dränka läsaren med pseudovetenskapliga beräkningar.

Säkert är att batterierna behöver utvecklas utifrån dagens nivå. Frågan är var dessa nya batterier skall utvecklas om inte av Northvolts utvecklingsenhet i Västerås. Och hur lämpligt vore det inte att ha en flygplats nära till hands för testning? Framtiden skapas alltid genom att utveckla och ytterst sällan genom att avveckla.

Annons

Men nu till den grundläggande tankevurpan i skribentens resonemang:

Alla fordon, oberoende av trafikslag, byggs för ett visst ändamål. Att sedan använda dem till annat blir sällan bra. Ett växellok lämpar sig utmärkt på en rangerbangård, ett snabbtåg fungerar just som snabbtåg och ett malmtåg är ett malmtåg. Att använda ett växellok med några personvagnar som snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg är lika orimligt som att försöka frakta malm från gruvan i Kiruna till hamnen i Narvik med ett X2000. 

Annons

Samma logik gäller för flygplan. Ett flygplan byggs för ett ändamål och det fungerar oftast inte särskilt bra att använda flygplanet till annat än det är konstruerat för. Det är allmänt känt inom flygvärlden att vass och energieffektiv aerodynamik och förlåtande flygegenskaper av rent fysikaliska skäl oftast utesluter varandra.

Låt mig ta ett exempel ur flygvärlden. På tidigt 60-tal byggdes flygplanet Pa-30, en då modern och effektiv resemaskin som än idag håller måttet i sin klass och kan mäta sig med betydligt modernare maskiner. Den vassa aerodynamiken ger dock planet relativt lite marginal om man inte sköter sig som pilot.

Då flygplanet (felaktigt) började användas som utbildningsmaskin i piloternas grundutbildning skedde så pass många dödshaverier att man såg sig tvungen att konstruera en ny flygplanstyp som fungerade säkert även om den hanterades mindre skickligt och således tillät eleverna att göra de naturliga misstag man gör under en flygutbildning utan ödesdigra konsekvenser. Utbildningsmaskinen Pa-44 flyger liksom sin föregångare Pa-30 i ca 300 km/h, men har snällare aerodynamik med mer förlåtande flygegenskaper.

Annons

Följaktligen är räckvidden kortare, lastkapaciteten något mindre och startsträckan längre trots att den har 25 procent mer motoreffekt och drar 25 procent mer bränsle. Dödshaverierna blev dock i praktiken obefintliga tack vare den sämre aerodynamiken med dock betydligt mer säkerhetsmarginal.

Pa-30 används än i dag som en uppskattad resemaskin världen över med 25% mindre energiåtgång än Pa-44 som fungerar som säker utbildningsplattform. Båda maskinerna används alltså till sitt ändamål och fungerar då alldeles utmärkt.

Annons

Bombardiers CL-415 utvecklades på tidiga 90-talet ur föregångaren CL-215 (som är en 60-tals-konstruktion) som vattenbombare med alla därtill hörande konstruktionskrav och egenskaper. Flygplanet används för att kunna skopa upp vatten ur sjön vilket innebär att flygplansskrovet fungerar både som båt i vattnet och som flygplan i luften. Detta medför ett rejält avkall på aerodynamiken.

Eftersom flygplanet dessutom ska kunna flyga långsamt under släckning och på låg höjd i relativt bryska manövrar över okontrollerade bränder, är en aerodynamik med god säkerhetsmarginal väsentlig. Detta medför dock alltid ett avkall på prestanda/aerodynamik och energi-effektivitet vilket man kompenserar med extra starka (och således bränsletörstiga) motorer. Extra motorkraft är ett måste i dessa uppdrag både för effektiv vattenpåfyllning samt för att klara av eventuella nödsituationer på låg höjd över en rasande skogsbrand. Hastighet och energieffektivitet är däremot närmast ointressant när det gäller skogsbrandsläckning och konstruktionskrav på en vattenbombare.

Att jämföra denna maskin med ett modernt, nydesignat, mindre transportflygplan som har som ändamål att transportera 10-40 passagerare så energieffektivt som möjligt är att jämföra en hederlig traktor från Bolinder Munktell med en modern elbil från vilken tillverkare som helst som har designats för högsta möjliga energieffektivitet.

Att skribenten inte tar hänsyn till dessa fakta tyder på antingen inkompetens, ointresse eller en medveten avsikt att vilseleda läsaren med pseudovetenskapliga sifferlekar.

Kolja Gilli

Som flyttade till Västerås enbart för Flygplatsen skull

Anmäl text- och faktafel

Till toppen av sidan