Flygambulansen har används som slagdänga i debatten om Hässlös nedläggning med mer eller mindre korkade argument från båda sidor tyvärr. Ambulansflygverksamheten är lite mer komplext än man kan tro. Det är dessutom ett ämne som alltid är förknippat med en hel del känslor och myter vilket dessvärre sällan leder till vettiga beslut i slutändan.

Jag har tidigare skrivit en del artiklar i ämnet och ska nu åter försöka reda ut begreppen så att västeråsaren har en saklig grund att fatta beslut vid folkomröstningen den 21 Mars.

Eftersom jag har jobbat delvis som narkosläkare både på flygambulansen (fixed wing) och på helikoptern samt på akutläkarbilen i Stockholm tidigare och på larmcentralen och med internationella repatrieringar av patienter som insjuknar i utlandet samt själv är pilot och flyglärare anser jag mig har en del hel kunskap som kan bidra till mer klarhet i frågan. Att jag sedan flyttade till Västerås enbart för flygplatsen samt bedriver en flygläkarmottagning i staden och dessutom har ett veteranflygplan i museet är ingen hemlighet.

En nedläggning av Hässlö innebär därav ovillkorligen en flytt från Västerås för mig och min verksamhet; så ja, utan tvekan, har jag egenintressen i Hässlös överlevnad. Men jag ska ändå försöka ge en så objektiv bild som möjligt.

Dessvärre undanhåller regionen fortfarande de siffror som jag tidigare efterfrågat om ambulanstransporter till och från de diverse flygplatserna varför jag måste förlita mig på de siffror jag har fått från Scand Airambulance som under 2019 tydligen har fakturerat Västmanland för 76 transporter med flyget. Detta kan dock även innefatta västmanlänningar som transporteras mellan två andra sjukhus än Västerås av diverse skäl och saknar så klart de transporterna som genomförts av andra bolag.

Flygplatsens egna siffror över ambulanstransporter är också missvisande och underskattar behovet då det redan nu har skett en del transporter vi andra flygplatser utanför de delvis begränsade öppettiderna på Hässlö. Utöver patienter transporteras även organ vid transplantationer, eller i fallet Västerås mer korrekt organdonationer. Dessa transporter av explantationsteam och organ sker i praktiken aldrig via ambulansflyg och absolut aldrig (sic !) via helikopter än via vanliga privatjet/taxiflyg då det är minst tre till fyra läkare/sköterskor samt en del organlådor som åker som inte behöver vårdkapacitet under resan.

I Sverige sker transplantationer i Uppsala, Stockholm, Lund/Malmö och Göteborg. Organdonationer sker på det sjukhuset där patienten avlider och blir donator. Således transporteras det aldrig organ till Västerås. Däremot samarbetar transplantationscentra inom Europa och organen kan mycket väl gå till angränsande länder. Enligt transplantationsstatistiken sker det omkring tio donationer per år på sjukhuset i Västerås och en donation kan ge 1-7 organ som delas upp till olika patienter på olika transplantationscentra. Organen har olika lång så kallad ”ischemitid”, det vill säga den tid som ett organ klarar sig utanför kroppen.

Organ som ska till Uppsala/Stockholm transporteras alltid med bil, medan organ som ska till Göteborg/Lund och självklart utlandet alltid transporteras med flyg. Om denna resa skall gå via Arlanda i stället för Hässlö tillkommer cirka 1 timme längre transporttid med därtillhörande extra-logistik i en redan extremlogistik-tung verksamhet, dessutom förlängs ischemitiden om en timme vilket gör att vissa centra längre bort i Europa inte kommer kunna använda organ från Västerås längre då dessa är för långt borta och organen kommer att komma fram i något sämre skick till de centra som ligger inom räckhåll då de få åka bil en timme extra.

Vad det gäller transport av patienter skiljer vi mellan primärtransporter, semisekundär- och sekundärtransporter samt mellan akuta och planerade transporter. Transportbehov kan finnas båda för att få patienten till högre vårdnivå eller till hemmasjukhuset eller till likvärdig vårdnivå till exempel på grund av platsbrist. Vidare måste man skilja på åt ena sidan tid till destination och transporttid (det vill säga tid utanför sjukhus, det vill säga den farliga tiden).

Västerås är ett relativt stort länssjukhus där urakut transport till högre vårdnivå ytterst sällan bör vara aktuellt då det mesta kommer kunna initialbehandlas i Västerås inför en semisekundärtransport vidare. I dessa få fall där urakut transport omedelbart är nödvändigt för patientens överlevnad är det alltid Uppsala eller möjligen Stockholm som gäller och där uppnås den kortaste tid till destination alltid (!) genom att ta en bilambulans direkt från Västerås och ”vårda med gaspedalen” då detta går fortare än att få helikoptern som måste flyga hit från Uppsala först för att transportera patienten till högre vårdnivå.

Vad det gäller semisekundärtransporter, det vill säga patienten blir initialt stabiliserad i Västerås och transporteras sedan till högre vårdnivå kan det därav vara mycket värdefull med en helikoptertransport då patienten troligen fortfarande är relativt instabil och behandlingskrävande och man genom en helikoptertransport kan förkorta den farliga tiden utanför sjukhus där behandlingsmöjligheterna av förklarliga skäl alltid är begränsade.

Flygplan är aldrig aktuellt i dessa fall till Uppsala/Stockholm. Men alla transporter till Göteborg/Lund då? Det är ytterst få patienter som bara kan behandlas i Göteborg/Lund, i praktiken mest barn-hjärt-lungkirurgin samt lung- och hjärttransplantationer, dessa flygs så klart med flygplan. Men dessa ingrepp är oftast så avancerade och behöver planering att det i praktiken inte spelar någon roll med någon timmes transporttid hit eller dit då patienten antingen kan primärstabiliseras på plats innan transporten eller tragiskt nog avlider ändå. I de fallen där man misstänker/redan vet om allvarliga akut behandlingskrävande hjärtfel på ofödda barn kommer man faktiskt se till att man transportera lilla patienten ”inpackad” det vill säga kvar i mammans livmoder till ett adekvat centrum så att förlossningen kan ske på plats. Så tragiskt men brutalt kommer de barn som föds i Västerås med allvarligt lung- eller hjärtfel och som inte kan primärstabiliseras här för en transport inte klara sig ändå oavsett om transporttiden blir en timme längre utan Hässlö eller inte.

Vad transporteras då med flygplan? Alla patienter som ska till högre vårdnivå längre bort än Uppsala/Stockholm. Stora andelen flygtransporter är dock sekundärtransporter av patienter hem från andra sjukhus (antingen högre vårdnivå eller insjuknad på annan ort), det vill säga både hemtransporter av västeråsare till Västerås och så klart patienter som insjuknar i Västmanland på resande fot. Utöver detta tillkommer transporter till annat sjukhus vid resursbrist vilket har blivit särskild uppenbar under covid-tider där vissa län, till exempel Sörmland har haft stort behov av hjälp av andra regioner för att klara vårdbelastningen.

Även Gävleborg har den senaste tiden fått käka upp sin inställning om att det inte var ett problem att deras flygplats lades ner för några år sedan då man har nått sin kapacitetsgräns vad det gäller intensivvård för covid-patienter och därav i en redan pressat situation bitter fått smaka på den erfarenheten att en längre transporttid via en timma bilambulans extra med en intensivvårdspatient tar betydligt på de resurserna som redan går på bristningsgränsen när dessa svårt sjuka patienter har behövt transporteras till andra sjukhus.

Vad är då problemet med transporterna? För det första krävs det mer resurser då transporterna mellan Västerås och Arlanda/Örebro/Eskilstuna kommer behöva verkställas av en bilambulans från Västmanland, som då så klart inte är tillgängligt för uppdrag ”hemma i Västerås”, restiden förlängs med drygt en timme, sen måste bilen tom till eller tillbaka från flygplatsen, allt som allt kommer en Arlanda-resa för en ambulans ta minst minst 3 timmar i stället för 45-60 minuter via Hässlö (med in och utlastning), så antingen behöver man öka antalet ambulanser i Västerås eller så kommer tillgängligheten blir mindre - att vi kör 20 mil bil i onödan är en sidonotis i sammanhanget.

Sen är det en belastning för patienten ”att resa”- alla vet vi att resa är ansträngande särskild längre sträckor även för oss som är friska - klart att det tar mer på krafterna på en mer eller mindre sjuk patient och ju längre resan dess mer belastande. Utöver detta är bilresor alltid mer belastande än flygtransporterna för patienterna då det svänger och kränger och lutar och accelererar och bromsar betydligt mer i en bil än i ett flygplan som startar, sedan mer eller mindre åker rakt fram och sedan landar.

Och sist, men absolut inte minst, är det farligt i sig att transportera patienterna, resurserna är av förklarliga skäl begränsade, tillgång till hjälpande händer i fall något akut inträffar obefintligt, utrymmen i ambulans, flygplan eller helikopter och således möjlighet att utföra åtgärder hos en patient relativt begränsade jämförd med ett vårdrum, kommunikationen är svårare på grund av buller samt en arbetsplats som är i rörelse.

Det är väldokumenterat att transport av patienter är det farligaste man kan göra inom vården (vissa riktigt sjuka intensivvårdspatienter vågar vi knappt gå på röntgen med inom samma sjukhus!). Det finns en del studier som klart påvisat detta faktum, bland annat en mycket väl genomförd studie med nästan 20 000 patienter av Canadian Airambulance Service som påvisar att själva transporttiden är en oberoende faktor för behandlingskrävande komplikationer. Detta är i sig egentligen logiskt att risken att något händer måste vara dess större ju längre man utsätter en patient för en farligare miljö med betydligt sämre förutsättningar att kunna intervenera. Enligt denna kanadensiska studie tillstöter en allvarligare, behandlingskrävande komplikation per 12 timmar transporttid (tack ock lov har det dock inte tillstött dödliga komplikationer i studien); med min erfarenhet från verksamheten är detta en mycket rimlig siffra.

Nu säger statistik inget om den enskilda patienten så klart men med tanke att transporttiderna förlängs med en timme för patienterna om Hässlö läggs ned så kommer statistiskt var tolfte patient som transporteras till eller från Västerås tillfogas en behandlingskrävande komplikation som man lätt skulle kunna undvika om man hade kunnat transportera via Hässlö i stället.

Om man nu transporterar patienterna med helikopter då? Detta argument faller platt rätt snabbt på grund av följande skäl.

Helikoptrar:

- Flyger för det första betydligt långsammare än flygplan och med kortare räckvidd, så det är oftast inte aktuellt/tekniskt möjligt.

- Flyger mestadels VFR (Visuella Flyg Regler) det vill säga visuellt och har således väderbegränsningar, dessutom behövs instrumenthjälpmedel som finns på en flygplats men aldrig på en helikopterplatta (och inte heller går att skaffa då det finns ett gediget regelverk för sådant som innebär att helikopterplattan skulle behöva uppfylla samma krav som en instrumentflygplats inklusive flygtrafikledning).

- Har ingen avisning, det vill säga även om helikoptern kan flyga i moln så faller det relativt snabbt på vintern när det blir nollgradigt.

- Är betydligt dyrare än flygplan.

- Har alltid även ett primäruppdragsupplägg, det vill säga ska kunna ta sig snabbt till skadade/svårt sjuka patienter utanför sjukhusen precis som en vanlig ambulans om det är långt för närmaste ambulans/patienten svårt skadat/sjuk, är helikoptern uppdragen med en långdragen transport finns den så klart inte tillgängligt för dessa fall.

Så vad innebär en nedläggning av Hässlö för ambulansflyget sammanfattningsvis?

- Risken att en patient skulle få dö är relativt liten. (Tack och lov!).

- Logistiken för organdonationer blir mer krångligt med längre transporttider och därav något sämre organkvalitet från donatorer i Västerås.

- Vissa centra i Europa kommer inte längre kunna ta emot organ från Västerås.

- Ambulansverksamheten i stan kommer belastas mer med alla (onödiga) transporter på 10 mil enkel resa extra vilket kommer antingen kräva ytterligare resurser eller minska tillgängligheten av ambulanser i stan.

- Transporter till och från Västerås kommer att ta längre tid och bli mer obekväm för patienterna.

- Vi kommer att orsaka fler allvarliga behandlingskrävande komplikationer bara genom den längre transporttiden, rent statistisk kommer var tolfte patient drabbas av en sådan i onödan.

- Miljön kommer belastas i onödan då flygtiderna blir något längre till Arlanda och det dessutom tillkommer 20 helt onödiga mil ambulanskörning för varje patient.

Kolja Gilli

Anmäl text- och faktafel