Det är glädjande hur debatten om nedläggningen av Nya Västerås Flygplats AB tagit fart igen för det är viktigt både för Västerås och för Västmanland som helhet vilket ansvar vi själva vill ta för vår framtid. Helt i linje med Carin Lidmans ”Omställningen behövs nu, inte sen” tror vi inte på att vi får kontroll över klimatet utan vi själva måste ta ansvar för klimatomställningen.

Det är många debattinlägg som ger en välgörande genomlysning, men för att förstå om det är värt det behöver vi titta på nuläget där band annat Per-Inge Ahlbäck med visst fog lyfter fram att Västerås Flygplats AB:s verklighet i dag är en underfinansierad verksamhet.

Johan Ahnlund med flera nämner emellertid rapporten från december 2019 på uppdrag av Västerås Stadshus AB där det framkommer att kommunen anses ha ett negativt samhällsekonomiskt värde om knappt 7 Mkr medan Regionen (+11 Mkr) och Staten (+55 Mkr) har positiva värden från flygplatsens verksamhet.

Om man använder Timbro-rapporten om kommunala flygplatser som Jesper Brandberg hänvisat till anges kostnaden till 245 kronor per västeråsare för flygverksamheten men då krymper en ”Familjepizza” till en ”Big Mac” för drygt 50 kronor per år.

Sedan kan läsas ur Ulla Perssons och Lars Kallsäbys inlägg med flera att företaget inte givits förutsättningar, men vd och medarbetarna har ändå klarat av att göra verksamheten redo för ”…den gröna revolutionen i flyget”.

Stolthet är då på sin plats, men för hållbara förändringar krävs dock inte nedläggning. Trafikanalys rapport om elflyg gjord på regeringens uppdrag förra året är en väg som lyfter fram nya interregionala flyglinjer speciellt mellan universitetsstäder. Det är extra intressant att då Västerås blir universitetsstad nästa årsskifte och i linje med det värdet för samhället att ha en flygplats speciellt med ett så kunskapsintensivt näringsliv som Västerås har enligt Tillväxtverket (2017).

Västerås flygplats liksom Västerås skulle dessutom kunna bli mer energiautonom genom att nyttja lämpliga ytor på flygplatsen för solenergi och en bedömning gör gällande att ytor i anslutning till flygplatsen skulle kunna ge både verksamheten och staden tillgång till runt 30 GWh solenergi motsvarande 1 500 villors årsförbrukning.   

För oavsett vad vi vill tro är det regionala elflyget i det närmaste här med tanke på att till exempel rapporten av Trafikanalys hänvisar till företaget Eviation som redan säljer ett helelektriskt flygplan för nio passagerare där de uppger en räckvidd på cirka 1 000 km och minst 60 procent lägre underhållskostnader för det facila priset av 4 MUSD och de första leveranserna ska ske under 2022. Om detta håller betyder det att ett av dessa elflygplan nästa år, 2022, skulle ha räckvidd nog att nå nästan alla svenska städer från Västerås.

Till slut en reflektion med tanke på Västerås vision 2026 ”Västerås i världen – världen i Västerås”. Om någon fortfarande tänker sig höghastighetsjärnväg för ett okänt antal tiotals miljarder kronor i spårinvesteringar som skulle göra att man från Västerås skulle kunna nå hela vägen till Hamburg på sex (6) timmar kring år 2040 och tar vi bara en miljard kronor av dessa redan 2025 skulle det kunna motsvara kanske 25 elflygplan med 9 corona-vaccinerade passagerare som skulle kunna flyga både dit och hem till 25 olika resmål, Skellefteå inkluderat, kanske till och med enbart på solenergi från Västerås.

Så låt oss ta ett hållbart ansvar för Västerås i Västmanland den 21 mars och säga nej, lägg inte ner.

Mikael Lindholm & Mark Irwin

engagerade västeråsare

Anmäl text- och faktafel