Pandemin har ställt höga krav på välfärden i både staden och resten av landet. För att ge kommunen en nystart efter krisen krävs tydliga prioriteringar för att möta de behov som nu tydliggjorts i äldreomsorgen, skolan och på arbetsmarknaden. Det är detta som avvecklingen av Västerås flygplats handlar om.

Alltför länge har det offentliga hållit de kommunala flygplatserna vid liv med konstgjord andning. Som rapporten ”Vingar för skattepengarna” från Timbro visar har samtliga Sveriges 26 kommunalt och regionalt ägda flygplatser länge dragits med omfattande underskott. Genom granskningar av flygplatsernas ekonomiska resultat mellan 2012–2018 kan det visas att de sammantaget gått med förluster om uppemot en halv miljard per år, en summa som ökat för varje år under 2010-talet. Redan innan pandemin och dess reserestriktioner var det alltså omöjligt att få verksamheterna att gå runt.

Då det är kommunerna som äger flygplatserna är det också de som måste finansiera deras underskott. Sist i ledet hamnar skattebetalarna som alltså tvingas bekosta det fossila flygets förluster, genom olika former av subventioner till flygplatserna från kommunerna och staten. Även dessa uppgår till flera hundra miljoner kronor per år.

Västerås flygplats är inget undantag från de stora förlusterna – snarare är det ett skräckexempel. Timbrorapporten visar att Västerås hade högre underskott än samtliga andra kommunala flygplatser. För att täcka dessa underskott har staden årligen subventionerat flygplatsen genom omfattande koncernbidrag, där vinstmedel från andra kommunala bolag gått till flygplatsbolaget, istället för att gå till att finansiera satsningar i välfärdens kärna. De omfattande bidragen till Västerås flygplats är alltså inte bara ett slöseri med skattebetalarnas pengar utan också ett svek mot de som behöver dem bättre, inte minst eleverna i skolan eller västeråsare som är i behov av äldreomsorg.

Därtill hade Västerås flygplats också den tredje lägsta självfinansieringsgraden, alltså andel av intäkterna som kommer från den faktiska flygplatsverksamheten. Hela cirka 75 procent av intäkterna kom under 2012–2018 från olika subventioner från det offentliga, vilket är en unikt hög andel för en så stor flygplats. Slås underskotten ut per person motsvarar de en kommunal subvention med 216 kronor för varje passagerare som reste mot varmare breddgrader med lågprisflyg under perioden 2012–2018.

Skälet för den låga självfinansieringsgraden är vida känt vid det här laget. Det är nämligen så att flygplatsen domineras av verksamheter som inte genererar några större intäkter. De kommersiella flygskolorna och privatflyget stod 2019 för 92 procent av alla flygrörelser. Passagerarflyg i linjetrafik, vilket är den del av verksamheten som genererar betydande intäkter, stod under samma år enbart för tre procent av flygrörelserna.

Många av motståndarna till avvecklingen menar att flyget så småningom kommer att bli så pass hållbart att en nedläggning vore orimligt. Men trots att utvecklingen av grönare flygmotorer går framåt är det långväga kvar innan flyget kan definieras som hållbart. Till dess kommer varje krona investerad i flygplatsen att vara en krona investerad i ökade utsläpp. Det kan inte en miljösatsande kommun som Västerås stå bakom.

När Västerås nystartar efter pandemin måste varenda skattekrona gå till rätt saker, inte en flygplats som bränner både klimat och västeråsarnas pengar.

Det är dags att stoppa miljonrullningen till Västerås flygplats en gång för alla.

Erik Wahlström

Författare till Timbrorapporten “Vingar för skattepengarna”

Carin Lidman

Ordförande för Föreningen Stoppa miljonrullningen till Västerås flygplats

Anmäl text- och faktafel