Nyligen kom en just en sådan svår fråga att prövas i Högsta domstolen. Fallet avgjordes den sista mars i år. Det handlade enligt åtalet om ett påstått hot mot en polis som framför allt ska ha framförts i en raplåt.

Det Högsta domstolen hade att bedöma var alltså: Vad får man egentligen framföra i en raplåt? Kan det vara okej att framföra något som kan uppfattas som ett hot i en raptext?

Men vad var det egentligen som hade hänt? Jo enligt åtalet hade den tilltalade skrivit en raplåt som sedan hade lagts upp på en streamingtjänst för musik. Raplåten hette ”Då ska hon skjutas” och melodin var en bekant födelsedagssång.

I en del av låten nämns en viss polis vid namn, vilket enligt åtalet skulle utgöra själva hotet. Också en annan låt publicerades. De två låtarna låg ute i tre dagar och hade tillsammans lyssnats på strax över 40 000 gånger. Åklagaren menade att raplåtarna skrevs och lades upp som hämnd för vad just den här polisen hade gjorts tidigare i samband med en spelning med den åtalade. Då hade polisen gripit flera personer för narkotikabrott och den aktuella polisen hade uttalat att arrangören inte borde boka den här typen av artister.

Så till själva juridiken och hur Högsta domstolen såg på fallet. Eftersom poliser räknas som tjänstemän i lagens ögon, kan man säga att de har ett förhöjt skydd. Här måste också rätten till yttrandefrihet vägas in. Lite förenklat kan man säga att om domstolen kom fram till att det var okej enligt yttrandefriheten, så skulle resultatet bli en friande dom. Och hade domstolen kommit fram till att raplåtarna inte var okej med yttrandefriheten, så var det brottsligt.

För att kunna svara på den ganska knepiga frågan, behövde Högsta domstolen titta närmare på om det här påstådda hotet så att säga var allvarligt menat och då också tänka på det sammanhang där det framförts. Domstolen sa att det aktuella fallet i och för sig skulle kunna vara ett hot som är brottsligt. Men sedan var det ju det med själva kontexten.

Efter lite sedvanliga juridiska resonemang, av typen ”å ena sidan-å andra sidan”, som är nödvändiga i fall av den här karaktären, landade Högsta domstolen i att det påstådda hotet i just det här fallet faktiskt inte var brottsligt.

Varför kom Högsta domstolen till den slutsatsen? Ja, domstolen menade helt enkelt att yttrandefriheten innebär att det i just det här fallet var okej att skriva och framföra en raplåt på det sätt som gjorts. Här får man, enligt domstolen, till exempel komma ihåg att musikgenren generellt innehåller textrader som ofta kan framstå som provocerande. Domstolen pekade också på att refrängen till exempel anspelade på en välkänd födelsedagssång. Det gjorde alltså att den aktuella raplåten också kunde sägas innehålla en del mångtydigheter.

Man kan givetvis ha synpunkter på Högsta domstolens slutsats och bedömning. För egen del har jag inte direkt några tankar om själva fallet. Men fallet visar hur svår juridiken ibland kan vara, särskilt när det som påstås vara ett brott behöver vägas mot rättigheter som skyddas i grundlag. Juridik är verkligen inte någon enkel verksamhet. Det går helt enkelt inte att mata in en massa fakta i en maskin som sedan sprutar ut ett givet svar. Och det här fallet är ett bra exempel på det.

DENNIS MARTINSSON