Om man läser lagen så ser man som sagt att något som heter obligatorisk häktning inte finns. I stället säger lagen att det ibland kan vara så att det finns en stark huvudregel om att en person som är misstänkt för ett brott ska häktas. Men det betyder alltså inte att häktning ska ske. När föreligger det så en stark presumtion för att häkta någon? Som lagen ser ut ställs det ett krav på den så kallade straffskalan, alltså inom den intervall som enligt ett visst brott får dömas ut av en domstol. Det krävs att straffskalan inte anger ett lindrigare straff än två års fängelse. Därför brukar det också ibland kallas för den så kallade två-års-regeln.

För att återknyta till den aktuella debatten om mäns våld mot kvinnor, är alltså ett av de förslag att ändra straffskalan för vissa brott så att de ryms inom den två-års-regeln som gäller för att det ska finnas mycket starka skäl för häktning. Det handlar helt enkelt om att höja straffskalan, vilket så att säga gör det enklare att häkta personer än i dag. Men är det så enkelt att en sådan ändring kommer att funka i verkligheten? Nja…det är långt ifrån säkert!

Visserligen skulle det på papperet göra det lite enklare att häkta någon. I vart fall eftersom tvåårs-regeln gör att häktning ska ske om det ”inte är uppenbart” att det finns skäl mot häktning i det enskilda fallet. Sagt lite enklare: den starka huvudregeln gäller bara om det saknas ett uppenbart skäl att häkta någon. Som alltid när frågan om häktning kommer upp, behöver en domstol ta ställning till om det finns så kallade skäl för häktning. Dessa anges också i lagen. Det handlar om tre saker som gör att det kan finnas skäl att häkta någon.

Ett första skäl som gör det möjligt att häkta en misstänkt person är om det finns en risk för att han eller hon kan tänkas fly – och på det viset göra det svårare att utreda brott och vara med vid en rättegång. Som ett andra skäl för häktning anger lagen att det finns en risk för att den misstänkte försvårar utredningen om ett brott har begåtts. Det tredje och sista skälet är att det finns en risk att den misstänkte fortsätter att begå brott.

Lagen säger att det också måste handla om att personen ifråga på ”sannolika skäl” är misstänkt för ett brott. Vad betyder då det? Lite förenklat kan man säga att det finns något objektivt som på något vis knyter personen till brottet. Det måste helt enkelt finnas någon form av bevisning som stödjer tanken att personen har varit involverad i ett visst brott. Det kan handla om ett vittne eller någon form av teknisk bevisning som gör att just den här personen är inblandad i ett brott.

Så nästa gång du hör en politiker eller en debattör prata om ”obligatorisk häktning” så vet du nu alltså att det inte finns något som heter så. Vad det handlar om är att det egentligen finns fall där lagen anger en stark huvudregel om att häktning bör ske. Men det är långt ifrån säkert att så också sker. Om det till exempel är självklart att det saknas anledning att häkta en misstänkt person, så går det såklart inte att häkta personen. Om någon av de tre grunderna för att häkta någon inte finns i ett enskilt fall, då är det inte heller möjligt att häkta personen. Och det måste också finnas någon typ av bevisning som rent objektivt knyter personen till ett visst misstänkt brott.

Dennis Martinsson

Fotnot: Reglerna om häktning finns i rättegångsbalken, 24 kapitlet.