Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Vi måste vända resultatutvecklingen i matematik

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Skolverket presenterade i höstas TIMSS-mätningen som studerar elevers kunskapsutveckling inom naturvetenskap och matematik. Generellt noteras inga större förändringar sedan mätningen 2015. Däremot kan vi se att högpresterande elever gör bättre ifrån sig och att lågpresterande elever presterar sämre. Skillnaderna fortsätter att öka och i mätningen är det tio procent av de svenska eleverna som inte uppnår lägstanivån i matematik.

TIMSS är en i raden av varningsklockor som bekräftar att mer måste göras för att fler ska uppnå kunskapsmålen i matematik. Även Sveriges Ingenjörer kom nyligen med en rapport som visar att elevernas kunskaper i matematik inte har förbättrats trots fler timmar i skolan. Deras rapport visar att matematik har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs sex som i årskurs nio. Resultaten har dessutom försämrats de senaste åren. 2015 klarade 80,5 procent av eleverna i årskurs sex kunskapskraven, 2020 var det 73,5 procent, en oroande utveckling. Matematik var det obligatoriska ämne där lägst andel elever fick godkänt.

Annons

Annons

Vi måste komma ifrån dagens inställning att det räcker med att elever når upp till betyget godkänt. Studerar man resultaten i olika ämnena ser vi att resultaten är som lägst i matematik. De nationella proven i matematik för årskurs nio 2018/19 visar att andelen underkända var 17,4 procent, 32,8 procent uppnådde den lägsta godkäntnivån, E. Detta bekräftas i Skolverkets rapport över slutbetyg i grundskolan våren 2020. Bortser vi från ämnet svenska som andraspråk så är det ämnet matematik som avviker mest. 9 procent av eleverna är underkända och hela 31 procent har erhållit det lägsta betyget för godkänt.

Skolverkets prognos visar att andelen obehöriga kommer att öka igen.

Sverige måste ha högre ambitioner. Ska vi lyckas göra bättre ifrån oss internationellt och höja resultaten i skolan då måste fokus ligga på kunskapsuppdraget. Det kräver uppföljningar av elevernas utveckling redan i lågstadiet. Vi måste säkra att alla elever utbildas av behöriga lärare. Vi kan inte acceptera att 30 procent som undervisar i matematik saknar behörighet. Lärarens insatser är den absolut viktigaste faktorn i skolan, därför är just detta inget annat än ett misslyckande.

Skolverkets prognos visar att andelen obehöriga kommer att öka igen. Det är heller ingen hemlighet att det är på skolor med tuffast uppdrag och med elever som är i störst behov av utbildade och erfarna lärarna som läget är mest problematiskt. God arbetsmiljö, bra villkor, karriärmöjligheter, en bra löneutveckling och inte minst ordning och studiero är de främsta faktorerna att förbättra om vi ska kunna motverka den pedagogiska segregationen.

Liberalerna vill se en strategi för att locka tillbaka de tusentals lärare som lämnat yrket. Satsningar på fortbildning måste permanentas och fokus måste fortsätta vara på kvaliteten i undervisningen.

Roger Haddad (L)

Liberalernas skolpolitiska talesperson

Annons

Annons

Till toppen av sidan