Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Vi måste göra skillnad på behov och vana

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Bild: Anton Storm

Annons

Kommentar på inlägget "Planera Västerås för alla olika sätt att förflytta sig", VLT den 30 september.

Jag måste erkänna att jag faktiskt gått och väntat på någon slags reaktion från politikerna i Västerås kring min kritik på kommunens ohållbara mobilitet. Från tidigare kollegor, alltså nuvarande tjänstepersoner inom Västerås stad, samt externa kollegor runt om i landet har stödet och igenkännandet varit enormt! Från stadens politiker har det varit knäpptyst. Jag läser Elisabeth Unell och Amanda Grönlunds debattartikel och kan inte annat än att ge mig på ett svar. Även om debatten kanske inte är kopplad till min tidigare kritik.

Annons

Jag håller helt med om att Västerås, och alla andra kommuner för den delen, ska underlätta för alla trafikslag. Ni skriver om en politisk oenighet där (vad jag tolkar) ni ser problem med att bara planera för gång, cykel och kollektivtrafik. Då kan jag lugna er, någon sådan infrastruktur kommer nog aldrig vara aktuell, särskilt inte i Västerås.

Annons

Bilen har en given och viktig plats i våra städer - där behov finns. I Västerås bygger man infrastruktur efter vanan av bil. Ni skriver att många är beroende av bilen för att få livspusslet att gå ihop, bland annat familjer. Men det är ju för att bilen prioriterats de senaste decennierna som det är så. Tacka för att det är svårt att få ihop livspusslet utan bilen, infrastrukturen i Västerås är ju inte byggd för så mycket annat.

Varannan bilresa i Sverige är kortare än fem kilometer, om jag inte minns fel är det en liknande siffra för Västerås. Självklart finns det bilresor under fem kilometer som är rättfärdigade, där det finns ett behov. Men rimligen är något fel med infrastrukturen om vi alltid är beroende av bilen för en resa på fem kilometer. Då saknas infrastrukturen för andra färdmedel.

Bilköerna i Västerås är inte endast bilresor som görs av behov, flera av dom görs av vana.

Vi måste göra skillnad på behov och vana. Att ha vanan att köra bil och behov av att köra bil är inte samma sak. Vi behöver minska bilresorna som görs av vana, så att de resor som måste genomföras med bil, de där behov finns, kan komma fram ordentligt.

Bilköerna i Västerås är inte endast bilresor som görs av behov, flera av dom görs av vana. Men, det är klart, det är svårt att bryta vanan med bil när alternativen, exempelvis gång, cykel och kollektivtrafik, innebär en kraftig försämring vad gäller framkomlighet, bekvämlighet, säkerhet och trygghet. Om Västerås vill skapa hållbara resvanor måste infrastrukturen för andra färdmedel än bil få kraftigt ökad prioritering. Och det är verkligen här skon klämmer har jag märkt.

Annons

Annons

Ni skriver i debattartikeln att bilanvändningen och biltätheten i Västerås har ökat. Återigen, det är ju för att det finns så bra möjligheter att köra bil i Västerås. Om det var svårt att köra bil i Västerås men jätteenkelt att ta sig fram med cykel kanske siffrorna skulle se annorlunda ut. Du får det beteende du bygger för. Västerås har byggt, och fortsätter att bygga för bilism, det är inte konstigt att den ökar. Men, det betyder inte att ni måste bygga ut infrastrukturen för bil, det innebär att ni misslyckas på andra mobilitetsområden.

Ni skriver också att ”politiken måste anpassa sig efter västeråsarnas vilja och inte tvärtom”. Vad västeråsarna vill ha och behöver ska politikerna självklart lyssna på och värna. Men, västeråsarna behöver även ett klimat där framtida generationer kan leva väl, ni vet, en hållbar utveckling. Här kanske frågan ställer sig på sin spets? Ska politikerna i Västerås fortsätta tillhandahålla en ohållbar mobilitet som inte lever upp till Agenda 2030 eller Sveriges miljömål, specifikt etappmålet till 2030 där vi ska minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till år 2030 med 70 procent, för att västeråsarna ska få vad de vill ha? Eller ska politikerna skapa ett samhälle som når upp till våra klimatmål, där ju bilen får ta plats, men en baserad på behov inte på vana och bekvämlighet?

Ni tar även upp begreppet mobility-management. Det som är märkligt här är inte hur stort utrymme det ges i Västerås. Tvärtom är det märkligt hur lite utrymme det får jämfört med andra liknande kommuner, och framför allt hur infekterat begreppet är. Uppsala kommun, som var bäst i Cykelfrämjandets Kommunvelometer i år, poängterade särskilt vikten av beteendepåverkan och mobility-management som en del av deras framgång. I Västerås får tjänstepersoner knappt använda begreppet. Jag applåderar att ni faktiskt skriver ”påverka beteenden” i VLT. När jag sa samma sak i tekniska nämnden var det politiker i er kulör som minst sagt tyckte att ordet beteendepåverkan var bland det värsta som fanns. Att påverka västeråsarnas beteenden till att köra mindre bil, det ska man absolut inte göra. Då var jag manipulativ.

Annons

Annons

När det gäller att påverka beteenden måste politikerna i Västerås tänka om. Det är klart att kommunen ska stötta och inspirera till hållbara beteenden inom mobilitet. Hur vi reser har betydelse och flertalet forskare och andra kunniga personer inom mobilitetsområdet menar att vi måste minska biltrafiken med minst en tredjedel för att nå våra klimatmål. Ett sätt att göra det är att fler reser som gruppen kvinnor gör. Här kan nämnas Vinnovas forskning från 2020 där det görs tydligt att ”Om alla reste som kvinnor och kvinnliga normer dessutom inkluderades jämställt för beslut som påverkar transportsystemet, skulle energianvändningen och utsläppen från persontransporter i Sverige minska med 29 procent”. Med andra ord, kan vi få fler att ändra sina beteenden och anamma ett mer kvinnligt sätt att resa finns stora vinster för klimatet. Att påverka beteenden är alltså en viktig pusselbit.

Ni skriver även om elektrifieringen, som många ser som den gyllene lösningen. Men, det räcker inte för att nå våra klimatmål, det är det få som menar. Vi får heller inte glömma att även om alla bilar plötsligt drivs med el så är bilen plats i våra samhällen och städer kraftigt ifrågasatt. En bilkö är en bilkö, oavsett om bilen drivs med el eller inte.

Cityhandeln gynnas lika lite av parkeringsplatser för fossila bilar som av parkeringsplatser för elbilar. Cityhandeln, visar forskning, gynnas av bra möjligheter för gående och cyklister, inte bilister, även om bilister självklart ska kunna ta sig till city. Vill vi skapa ett mer livligt och socialt city, är det inte bilar och parkeringsplatser som är den viktiga ingrediensen. Det är ytor där människor kan mötas, ytor som inte är luftförorenade eller bullriga. Ytor som är trevliga och inbjudande.

Annons

Bra cykelparkering är viktigt. Jag fortsätter, trafikkaos vid förskola och skola med elbilar, är fortfarande trafikkaos. Barn som skjutsas med en elbil till skolan presterar sämre och är mindre pigga precis som barn som skjutsas med en fossilbil. Här om dagen skrev Susanne Nyström en ledare i DN där hon kopplade ihop att klimatkrisen och fetmaepidemin har samma lösning. Hon skriver om mindre bilåkande som en lösning på båda problemen. Så, att bara fokusera på drivmedlet utan att kritiskt granska bilismens effekter i våra samhällen är naivt.

Annons

Det är verkligen dags att ändra planeringen, det håller jag med om. Bilen ska självklart ha en plats i våra samhällen och städer – där den behövs. Men det är dags att på riktigt öka andelen aktiva och hållbara resor med exempelvis gång, cykel och kollektivtrafik. Här har Västerås ett stort glapp för att komma ifatt andra kommuner av liknande storlek, för att inte tala om alla framgångsexempel i övriga Europa.

Marie Pellas

Annons

Annons

Till toppen av sidan