Annons

Annons

Annons

Västerås

Roger minns sin barndom i Västerås – del 3

Västeråsaren och poeten Roger Bergkvist delar med sig av sina minnen från barndomen. Här är tredje delen.

Text

Roger Bergkvist, f. 1945, delar med sig av minnen från barndomen i Västerås.

Annons

Anmäl text- och faktafel

Kafferep

Det var kafferep hos farmor i Sommarro. Alla sa fru till varandra, jag sa tant.

Det fanns sju sorters kakor, påtår och tretår. Tänka sig hit och tänka sig dit.

I evigheter pågick det.

Även uppbrottet var oändligt. Kängor skulle snöras.

Tänka sig så trevligt vi haft.

Tunga kappor skulle knytas med knytband och knäppas knapp för knapp.

Pojken var så tyst och fin.

Hattnålar stickas genom huvet – gör det inte ont?

Tack för allt det goda.

Händer stickas i muffar.

Adjö adjö och tack igen och vilken artig sonson hon har, fru Bergkvist. Så tjock och fin.

Annons

5 april 1978. Till vänster ser du Stockholmsvägen, Sommarro är villaområdet längst ned. Foto: Coje Larsson/VLT arkiv

Annons

Skugga över gården

Den gamla tanten i A-ingången var död. Likbilen backade in på gården svart som natten, gruset knastrade.

Budet gick till gungorna på baksidan och ända bort till lilla plan: Likbilen är på gårn!

Vi samlades i klungor och alla var tysta. Den gamla tanten såg vi sällan till. Kanske blev man död om man aldrig gick ut?

De svartklädda männen var inne länge. Vi väntade. Bertil satt på sin fotboll, Britt-Stina fingrade på rosetten, Kente hängde på styret.

Jag tänkte på flickan på andra sidan gatan, hon som hämtades av ambulansen och aldrig mer kom hem. Om henne sjöng vi på gungorna, hon var flickan på lasarett.

Männen kom ut med den döda tanten och gruset knastrade igen. Gungorna och lilla plan fick åter liv, men en skugga dröjde kvar över gården.

Vasagatan 4. Gustafsson och Bergkvist motorverkstad, troligtvis tidigt 1950-tal. Västerås andra motorfirma. Foto: Privat

Söndag på verkstan

Åkte man förbi trafikljusen på Stora gatan och fortsatte nerför Vasagatan tills man korsat Munkgatan, då var man framme. Till vänster låg bilverkstan där pappa jobbade. Ibland på söndagar, som den här, fick jag följa.

Först var det roligt. Jag hamrade och borrade och kände på luftgevären som hängde lite överallt, med dem sköt man stora råttor. Sedan hissade jag upp mig på domkraften eller rattade på svarvarna. Blev jag kissnödig höll jag mig länge för pissoaren på gården luktade illa. HÄR stod det på dörren. HÄR luktar det piss betydde det.

Annons

Annons

Efter ett tag blev det tråkigt. Pappa bara låg under bilen. Jag gick ut i Vasaparken. Den var alldeles folktom. Serveringen var stängd, några sparvar pickade under borden. En kråka satt och teg där flygets musikkår brukade stå. Kyrkklockorna ringde. Jag kissade bakom ett av de stora träden så jag slapp HÄR. När pappa var klar åkte vi hem och åt kalops.

Roger Bergkvist

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan