Två komma fem procent. När Statistikmyndigheten SCB under torsdagen presenterade sin partisympatiundersökning visade det sig att Liberalerna inte bara ligger under riksdagsspärren på 4 procent. De ligger lååångt under.
Just 2,5 procent är en magisk gräns i svensk politik, precis som fyraprocentspärren. Det är gränsen för statligt partistöd – de politiska partiernas viktigaste inkomstkälla.
Nu är inte frågan bara om L kommer att få tillräckligt många röster för att behålla sina mandat i riksdagen 2022. Frågan är, åtminstone på sikt, om partiet kan få tillräckligt många röster för att över huvud taget kunna bedriva politisk verksamhet på riksnivå.
Frågan är, åtminstone på sikt, om partiet kan få tillräckligt många röster för att över huvud taget kunna bedriva politisk verksamhet på riksnivå.
För att få statligt partistöd måste ett parti ha fått minst 2,5 procent av rösterna i minst ett av de två senaste riksdagsvalen. Liberalerna är alltså garanterade partistöd under ytterligare en mandatperiod, oavsett hur det går i valet 2022. Men om de gör ett lika dåligt, eller ännu sämre, val 2026 kan det innebära slutet för partiet.
Annons
Annons
“Ingen fara, Liberalerna klarar sig på stödröster” kanske någon tänker. Men det är inte så säkert.
I dag kanske det fortfarande lönar sig för moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater att uppmuntra sina nästan-väljare att rösta på L. Om de tror att stödröster på L kan lyfta partiet över riksdagsspärren har den högerkonservativa alliansen fortfarande något att vinna.
Men om partiet – trots stödröster– ändå inte kommer in skulle L i stället dra med sig konservativa röster i fallet ut ur riksdagen. Vid en viss punkt är L:s väljarstöd helt enkelt så osäkert att M, KD och SD tjänar mer på att knuffa L över kanten än på att beordra sina egna väljare att kasta sig ut för att hjälpa de nödställda liberalerna upp.
Vid någon punkt kommer L att dra med sig så många stödröster i sitt fall ut ur riksdagen att fallet riskerar att skada de konservativa partierna.
Enligt ledarredaktionens källor är det här redan på väg att ske. “Rösta inte på L”, säger konservativa dörrknackare. “De kommer ändå att åka ur.”
Torsdagens SCB-resultat lär inte direkt ändra de konservativa dörrknackarnas budskap. Det är nio månader kvar till valet, och 36 månader sedan Liberalerna låg över 4 procent i partisympatiundersökningarna. I Östra Mellansverige där Västmanland ingår är siffrorna ännu sämre: partiet skulle få 2,1 procent om det vore val i dag och det är 48 månader sedan partiet låg över spärren.
Annons
Annons
Situationen blir än allvarligare av att partiet till skillnad från exempelvis Socialdemokraterna och Centerpartiet inte har en stark gräsrotsrörelse. Om L ramlar ur riksdagen finns det få kommunala organisationer, med Västerås och Skinnskatteberg som undantag, som kan bära partiet till nästa val.
Vilket kvitto för Nyamko Sabuni. Hon har satt sin tillit till högerkonservativa stödröster. Det avslöjar ett dåligt självförtroende, men kan också visa sig vara en förödande strategi.