Engelsmannen Alan Clarke började sin bana som regissör inom teatern innan han gick över till tv-dramatik i slutet av 60-talet. Det var först genom en riktig kontrovers som hans skapande kom att uppmärksammas. Clarkes råa socialrealism skildrade det brittiska samhällets allra mest utsatta och i dramat "Revolt" (eller "Scum", "Avskum", som är dess originaltitel) från 1979 gick han "för långt". Trots grundliga efterforskningar om tillvaron för pojkarna på ungdomsvårdsanstalterna hävdade BBC:s ledning att "Revolt" var "orealistisk" och självcensurerade den. Den brittiska public service-kanalen ville inte väcka den debatt man visste skulle komma i tv-filmens spår och det skulle dröja många år innan den visades.

Tre arbetargrabbar förs i bister vintertid till en avlägsen ungdomsvårdsanstalt. Carlin (Ray Winstone) har tagit på sig straffet för sin brors skrotstöld, Angel (Alrick Riley) är en biltjuv och Davis (Julian Firth) har rymt från en öppen anstalt. Omgående misshandlas och förnedras de av personalen som vill markera vilka det är som bestämmer.

Carlin försöker hålla låg profil, han har förflyttats till den hårda anstalten efter att tidigare har angripit en fångvaktare och vill inte ha mer bråk. Han blir vän med den excentriske och intellektuelle Archer (Mick Ford) som genom sin intelligens och verbala förmåga ständigt utmanar det repressiva systemet. Men den överjävlige Banks (John Blundell), som har rollen som "Daddy" ("Pappa"), den intagne som inofficiellt och med anstaltsledningens goda minne kontrollerar avdelningen, vet att han måste kuva den redan ryktesomspunne Carlin för att behålla sin auktoritet.

Han själv kan ta en omgång stryk för att underordna sig och få lugn och ro, men när den timide Davis ständigt trakasseras av Banks och hans kumpaner, inser Carlin att han måste göra något för att skydda sig själv och sina vänner. Nu startar en våldsam kamp om makt och överlevnad som inte ses med blida ögon av den sadistiske Mr. Sands (som är chef för avdelningen.

Skildringen av den brittiska ungdomsvården som en plats som ger fritt utrymme för otrygghet, övergrepp, våldtäkter, rasism, svår psykisk ohälsa och självmord blev inte bara för mycket för BBC. När Clarke väl fick den reklamfinansierade fristående public service-kanalen Channel 4 att visa filmen drogs den inför rätta av den konservativa aktivisten Mary Whitehouse som först framgångsrikt lyckades få den förbjuden, innan Högsta domstolen till slut upphävde censuren. Kritikerna älskade däremot "Revolt", den osminkade brutaliteten och den dystra stämningen i den snötäckta och skralt möblerade anstalten framstod som ett rent helvete och den debatt som följde ledde till att det brittiska ungdomsvårdssystemet kraftigt reformerades.

Framför allt höjdes de unga skådespelarna till skyarna, inte minst Winstone förstås. Flera av de pojkarna vi ser i filmen skulle få fina karriärer inom engelsk film och teater, men för Winstone krattade "Revolt" vägen för att bli en av vår tids främsta och mest framgångsrika brittiska skådespelare. Han var då endast en mycket talangfull pojke uppvuxen i en fattig arbetarfamilj bland de kvardröjande bomruinerna i det ännu i dag svårt socialt utsatta bostadsområdet Enfield i London. Tidigt blev Winstone fascinerad av skådespeleri, hans pappa tog med honom på bio varje onsdagseftermiddag där 60-talets engelska diskbänksrealismen liksom amerikanska västerns och gangsterfilmer med John Wayne och James Cagney inspirerade.

Winstone älskade också boxning och klev till slut själv framgångsrikt in i ringen och tävlade som ungdom i welterwikt och gick till och med flera landskamper för Englands räkning.

Trots att skådespelarutbildningarna var dyra lyckades han komma in på och finansiera sina studier på Corona Stage Academy i Hammersmith. Han var inte omtyckt på skolan, han sjöng och dansade dåligt och hade dessutom ett skadligt inflytande på de andra eleverna. Ledningen försökte frysa ut honom genom att exempelvis inte bjuda in honom till skolans julfest. Winstone hämnades genom att punktera rektorns bil, något han blev utkastad för. Hans gamla skolkamrater höll alla vid den här tiden på att söka roller i Alan Clarkes nya film "Revolt" och Winstone lyckades själv få en audition genom att flörta med Clarkes sekreterare. Clarke älskade Winstone som var som klippt och skuren för rollen som Carlin, en äkta kaxig arbetargrabb med en boxares kraftiga fysik och gungande gångstil.

Winstone har alltid nämnt Clarke som den person som förstod honom och som gav honom möjligheten till en strålande karriär. Just det var något av Clarkes signum, han var en mästare på att hitta unga begåvningar. Nästa kontroversiella film som retade gallfeber på Englands konservativa var fantastiska "Made in Britain" (1982) i vilken den blivande superstjärnan Tim Roth gjorde sin debut 21 år gammal. Han spelar det 16-åriga skinnhuvudet Trevor som lever på samhällets baksida i ständig strid med både myndigheter och invandrare.

I tv-filmen "Firman" (1989) ser vi ingen mindre än Gary Oldman i sin genombrottsroll som av många (inklusive jag själv) betraktas som den främsta bland många skickliga skådespelarprestationer. Oldman spelar fotbollshuliganen Clive Bissel som har familj och gör karriär som fastighetsmäklare samtidigt som han har kvar en fot i sitt gamla våldsamma liv. "Firman" skildrade inte bara den vettlösa engelska huliganismen utan var också en skarp kritik mot det nya Storbritannien som den konservativa premiärministern Margaret Thatcher hade skapat.

Clarkes sista verk blev den kontroversiella "Elephant" (1989) som återger 18 verkliga politiska mord i Nordirland vid tiden. Titeln anspelar på den irländske författaren Bernard MacLavertys beskrivning av konflikten som "elefanten i rummet" i den brittiska debatten, en pågående blodig tragedi som ingen helst vill kännas vid. En av Clarkes beundrare, amerikanen Gus van Zandt lånade senare titeln till sin Guldpalmenvinnande film från 2003 som på ett liknande manér skildrar skolmassakern i Columbine 1999.

Clarke använde sig av rörligt foto och ingen pålagd musik för att skapa verklighetstrogenhet och närhet, ett uttänkt "demokratiskt" sätt att göra film om de förtryckta och utstötta. Det inspirerade flera landsmän, Stephen Frears, Paul Greengrass, Danny Boyle och Nick Love är alla filmskapare som fortsatt i samma nakna socialrealistiska tradition att klä av det brittiska samhället och visade dess fula orättvisor och mörka baksidor. Västeråsdottern Mai Zetterling kom också att göra systerfilmen "Scrubbers" (1983) i solidaritet med Clarke, i samma andra som "Revolt" skildrar flickornas utsatta situation på de engelska ungdomsvårdsanstalterna.

Själv gick Clarke bort alldeles för tidigt, endast 52 år gammal. Han levde hårt och när han tömt allt för många cigarettpaket och buteljer gav kroppen till slut upp den 24 juli 1990.

Klockan 18 ikväll visar vi Clarkes genombrott "Revolt" i Kulturredaktörens val på Elektra.