Det rör på sig i skoldebatten. Efter flera års försämrade resultat för svenska elever i PISA-testerna, och Expressens avslöjanden om att Skolverket låtit skolorna utesluta fler svaga elever än brukligt från att skriva proven, är den svenska skolan i hetluften och ständigt debatterad.

Författaren och gymnasieläraren Filippa Mannerheim gav sig med buller och bång in i debatten med texten "Jag anklagar" på Expressens debattsida härom året, där hon gick hårt åt marknadsskolan, det fria skolvalet och dess konsekvenser för svensk skola.

Konsten att undervisa - En bok om lärarens hantverk är en annan sorts inlaga i skoldebatten. I sin nya bok talar sig Filippa Mannerheim varm för traditionell undervisning. Hon förklarar hur man kan lägga upp lärarledda genomgångar där elever antecknar och arbetar aktivt med läroböcker och hur en genomtänkt provpedagogik kan se ut. Metoder som, enligt författaren, har blivit utrotningshotade till förmån för en pedagogik där elever uppmanas att själva söka kunskap och producera egna arbeten.

Metodiskt och ödmjukt beskriver gymnasieläraren Filippa Mannerheim hur hon går till väga för att skapa ett tyst klassrum där texten och det skrivna ordet står i centrum. Hon målar upp hjärtskärande möten med elever som har gått nio år i skola knappt kan hålla i en penna, och andra som har fått dyslexidiagnos men som förbättrar sin läsning trots allt, efter mycket ansträngning. Elever som har fått anpassningar i stället för krav, men som i själva verket har underskattats av vuxenvärlden.

Filippa Mannerheims bok är ett viktigt dokument som tydligt visar negativa effekter av svensk skolpolitik och -praktik de senaste 30 åren. Men det är samtidigt en bok full av hopp. För det är i klassrummen det måste börja om den svenska skolans fokus ska kunna ändras. Och praktiken beskrivs så detaljrikt att det verkar ganska enkelt att sätta i verket.

Måtte Konsten att undervisa läsas av många i skolans värld under jullovet - lärare, speciallärare, skolledare och politiker. Effekten kan i så fall bli att barn och ungdomar får komma tillbaka till en lite bättre skola i januari än den de tog jullov från i december. Och det är hoppfullt.

Läs mer: Vi kan få ny sorts analfabeter