Kommentar på inlägget "Avskaffa bidrag till grön teknik”, VLT den 21 januari, som kommenterat mitt tidigare inlägg ”Okunnigt om solel”, vlt.se den 16 januari.

Einarssons hävdar att när solcellerna inte producerar el – på nätterna och vintern – får andra kunder ökade kostnader eftersom de som har solceller då måste köpa el från andra energislag och det blir dyrt för elproducenterna att ha den kapaciteten.

Men detsamma gäller väl för vindkraft, kärnkraft och vattenkraft? När den produktionen sviker, vilket sker när vinden slutar blåsa, när kärnkraftverk ska underhållas eller nödstoppas, och när nederbörden inte fyller vattenmagasinen måste något annat energislag leverera. Varför just solel skulle vara den fula ankungen är svårt att förstå.

Einarsson tycks inte heller vilja acceptera att el köps och säljs i en marknadsekonomi där producenter och kunder möts och där priser och leveranser styrs av tillgång och efterfrågan. Han förespråkar snarast planekonomiska tankar för att skydda de stora energibolagens investeringar.

Einarsson vill inte att samhället stimulerar nya mera miljövänliga energislag trots att de flesta inser att världen måste komma bort från fossila bränslen. Produktionen av solel är än så länge en lilleputt i sammanhanget, men att solenergi har enorma möjligheter är uppenbart.

Jag är glad att kunna dra mitt stå till stacken i den nödvändiga förvandling som nu pågår. Energibolagen är högst intresserade av att få oss mikroproducenter som leverantörer av solel.

Ove Sundmark

Solfarmare