Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Viktigt att se på en byggnads livslängd och dess klimatpåverkan

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Behovet av nya bostäder i Västerås kommun är stort. Fram till 2030 behövs det byggas knappt 15 000 nya bostäder. Kommunen räknar med att växa med runt 2 000 invånare per år vilket innebär ett årligt byggande av över 1 500 bostäder för att klara beräknad befolkningsökning.

Parallellt med behovet av att bygga nya bostäder måste det i kommunen finnas en tydlig medvetenhet om att allt byggande ska vara långsiktigt hållbart och med minsta möjliga klimatpåverkan kopplat till en byggnads livslängd.

Det ligger nu ett stort ansvar på ansvariga politiker i Västerås kommun att skapa de bästa förutsättningarna för att byggandet i kommunen blir långsiktigt hållbart med minsta möjliga klimatpåverkan. Detta innebär inte minst att noga titta på val av byggmaterial samt en byggnads livslängd.

Annons

Annons

Från den första januari i år infördes krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader i Sverige. Det är bra med kravet på klimatdeklaration men det hade varit betydligt bättre om klimatdeklarationen inte endast omfattat byggskedet av en byggnad utan också omfattat en byggnads klimatpåverkan under hela dess livslängd.

Allt byggmaterial har sina unika egenskaper och olika byggmaterial fungerar olika bra beroende på vad en byggnad ska användas till. Förutom estetik och brandegenskaper behöver fasader tåla ett allt hårdare och varierande klimat.

När det gäller valet av byggmaterial kan nämligen ett fasadmaterial med låg klimatpåverkan under byggskedet visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd sett ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Detta har en forskningsrapport från Kungliga Tekniska Högskolan om olika fasadmaterial påvisat och att underhåll av en byggnad är både klimatpåverkande och kostnadsdrivande.

För att byggandet i Västerås kommun ska bli långsiktigt hållbart och klimatsmart är det av stor betydelse att påbörja ett arbete kring hur olika fasadmaterial står sig under en byggnads totala livslängd - alltså från det att byggnaden byggs fram till dess att den ska rivas - sett ur ett klimat- och underhållskostnadsperspektiv.

Frågor ansvariga politiker i Västerås måste ställa gällande en fasads klimatpåverkan är bland annat: Vilket material ger minst klimatpåverkan? Vad är en realistisk livslängd på en byggnad och dess fasad? Hur ser livscykelanalysen ut för en byggnad? Hur mycket påverkar underhållet under en byggnads livslängd när det gäller klimat och ekonomi?

Annons

Annons

Dessa frågor måste analyseras ytterligare för att vi på sikt ska kunna bygga långsiktigt och hållbart och inte enbart stirra oss blinda på byggskedet.

Såväl i Västerås som i övriga Sverige och Europa har man satt upp som norm att en byggnads livslängd är 50 år. Det är nu nödvändigt att börja ompröva denna norm och se vilka konsekvenserna blir för klimatet om vi istället börjar att räkna på att en byggnad ska kunna stå i 100 år, eller kanske till och med ännu längre.

Västerås politiker har sagt att Västerås ska vara en attraktiv och hållbar stad ur ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Med detta som bakgrund har jag för avsikt att kontakta ansvariga politiker i Västerås för att omgående inleda en diskussion kring olika former av byggmaterial och vad som är ett långsikt hållbart byggande kopplat till en fasads livslängd.

Att det byggs nya bostäder i Västerås kommun är utmärkt, men det är också av största betydelse att byggandet är långsiktigt hållbart med minsta möjliga klimatpåverkan och där valet av exempelvis fasadmaterial och dess livslängd har en avgörande betydelse.

Johan Onno

vd Mur & Putsföretagen

Annons

Annons

Till toppen av sidan