Det var åklagare Lars Magnusson som överklagade den del av målet som gäller grovt jaktbrott i Surahammar 2018, där Karl Hedin och en medåtalad skulle ha jagat varg. Hovrätten gjorde sin bedömning utifrån handlingar och inspelade förhör, så denna gång behövde Hedin inte medverka i rätten personligen.

Efter hovrättens genomgång meddelas i dag att tingsrättens dom står fast. Karl Hedin och ytterligare en person frikänns från grovt jaktbrott. Det telefonsamtal som utspelade sig mellan Karl Hedin och en närstående till honom är visserligen besvärande för honom själv, skriver man i domen, men bevisen räcker inte för att för att säkert visa om Hedin och den andra personen sökt efter varg i syfte att döda den. Därför ogillar hovrätten åtalet – det blir ingen fällande dom.

– Jag vet bara att det är en frikännande dom i hovrätten, jag hade inte förväntat mig något annat. Men jag är inte frikänd förrän domen vunnit laga kraft, säger Karl Hedin till tidningen i en kort kommentar per telefon.

I ett mejl förtydligar Karl Hedin ytterligare sin ståndpunkt efter domen. Han är fortsatt kritisk mot åklagare Lars Magnusson, som han säger är ute efter att ”ta samhällets resurser i anspråk för något som bara verkar vara en önskan att skada mig”.

Han kritiserar också åklagarens tidigare huvudvittne, som senare drog tillbaka hela sin historia och själv blev åtalad i härvan, även om också hon frikändes.

”Jag upplever att jag har trakasserats i 4 år baserat på en kvinnas berättelse. En berättelse som saknat stödbevisning. Hon refererades av åklagaren som ett trovärdigt vittne. Vi vet att den villfarelsen försvann den 6 november 2018 när åklagaren fick bevis för att hon hade placerat gift i sin makes jaktkläder och laddningsutrustning. Detta några månader innan hon själv säger att hon hade gjort det och erkänt att hon diktat upp sin historia”, menar Hedin i sitt uttalande.

Han hoppas nu på att den blivande justitieministern ska se över hur vissa delar av rättsapparaten fungerar.

”Lämpligt är att utgå från hur den del som kallas REMA agerat. Detsamma gäller polismyndighetens styrning av den del inom myndigheten som kallas artskyddsgruppen. En sådan genomlysning kommer att bringa ljus över många delar inom rättsväsendet som behöver reformeras”, avslutar han sin skrivelse.