Nu i februari ska länets niondeklassare göra sitt gymnasieval. Det är ett stort beslut. Inte livsavgörande, livet kommer erbjuda många vägval och möjligheter – men det är ett beslut som förtjänar lite eftertanke. Kanske är det gymnasievalet första gången som tonåringen mer eller mindre på egen hand fattar ett beslut som på allvar påverkar framtiden.
I valet spelar vårdnadshavarna en nyckelroll – men ändå visar undersökningar att vi vuxna allt för ofta låter gymnasievalet ske på lättsinnig grund: vi ger råd om att de ska följa sitt hjärta men glömmer hjärnan.
Sant är att vi nu står vi inför en tuff och osäker framtid. Det ekonomiska läget, de snabba förändringarna i vår omvärld – det finns flera faktorer som kan skapa stress kring utbildningsvalet.
Annons
Sant är också att länet under lång tid, såväl under hög- som lågkonjunktur har en missmatchad arbetsmarknad. Våra ungdomar väljer helt enkelt inte utbildning inom de sektorer som har störst rekryteringsbehov. Konsekvensen är att nästan vart annat rekryteringsförsök misslyckades i Västmanland förra året. Största anledningen till detta var att företagen inte hittar rätt kompetens och att de sökande hade fel utbildning.
Annons
Tidigare undersökningar visar att många föräldrar helst ser att deras ungdomar läser ett högskoleförberedande program, vilket är anmärkningsvärt då de elever som gått ett yrkesprogram är de som egentligen har bäst jobbchanser. Yrkesprogrammen ger också fortsatt goda utvecklingsmöjligheter i yrkeslivet och till eget företagande.
Glädjande nog är det också nytt för i år att oberoende av vilket gymnasieprogram ungdomarna väljer så ingår de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. Inom yrkesprogrammen är de kurserna möjliga att välja bort, men om man vill hålla dörrarna öppna för högskolestudier är även yrkesprogrammen kvalificerande till högskolestudier.
Självklart handlar gymnasievalet om mycket mer än vilket jobb man ska ha i framtiden, men jobbfrågan är viktig. På Ekonomifaktas hemsida Gymnasiepejl finns statistik på kommunnivå över lön och jobb relaterat till respektive gymnasieprogram. Skillnaderna är stora, både mellan program och mellan kommuner. Min uppmaning är: jämför, jämför, jämför.
Att välja med hjärta och hjärna handlar inte om att krossa unga människors drömmar, eller att inte följa sina drömmar, det handlar om att ta vuxenansvar och vägleda. Då skulle många unga slippa arbetslöshet och utanförskap och snopet undra vad som gick fel. Hjärtat och hjärnan var ju med!
Kristin Lahed
Regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland