Max Hjelm skriver i en ledare den 26 januari att Sverige fortfarande är ett stort bidragsparadis (Sverige är fortfarande ett bidragsparadis). Det stämmer nog, även om reglerna inte skiljer sig mycket från grannländer som Danmark och Norge.

Han gör samma misstag som SD och M när han antar att det är de många bidragen får migranter att söka sig till Sverige. Det är fel; de är antingen flyktingar - ofta med laglig rätt att stanna - eller arbetssökare på den svenska arbetsmarknaden.    

Det är meningslöst att M och SD håller gemensamma presskonferenser för att försöka skrämma migranter från att komma till Sverige. Landet styrs med hjälp av lagar som det tar åratal att ändra, oberoende av vad dessa partier säger till media.

Olyckliga människor som söker sig hit kan inte de svenska lagarna i detalj. I stället litar de till rykten.

Sverige har sedan andra världskriget slut och fram till den stora flyktingvågen 2015 haft rykte om att gärna ta väl emot såväl flyktingar som arbetssökanden. Nu har antalet som kommer hit redan gått ner, fast det tar många år att ändra ett rykte. Relativt få ukrainska flyktingar har kommit till Sverige jämfört med andra länder. Det är en indikation på att något håller på att hända med Sveriges goda rykte.    

Det är motsägelsefullt att just SD använder försämringar i bidragssystemen för att skrämma bort utlänningarna. Partiet vill gärna framstå som ett arbetarparti och tar ofta ställning mot försämringar i socialförsäkringarna.

SD talar med kluven tunga.

Sverre Haukeland